Dessa pengar tillfaller ofta kriminella nätverk och klaner.

Kriminella riktar in sig på områden med stor vinstpotential och låg upptäcktsrisk – exempelvis välfärdssystem, banker, pensionssystem och stora infrastrukturprojekt. Ofta handlar det om skattebrott, bokföringsbrott och penningtvätt via tusentals bolag.

Den kriminella ekonomin uppskattas nu omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen, men mörkertalet är stort.

– När kriminella stjäl skattemedel är vi alla förlorare. Det är en dubbel förlust för samhället, varnar Jermsten.

Ekobrottsmyndigheten efterlyser nu fler åtgärder för att stoppa utvecklingen. Bland annat krävs skärpta kontroller vid bolagsbildningar, bättre upphandlingar och effektivare tillsyn.

– Hela samhället behöver bygga motståndskraft. Utvecklingen går åt fel håll, konstaterar Jermsten.

Vad betyder systemhotande kriminalitet?

Systemhotande kriminalitet innebär brottslighet som hotar samhällets grundläggande funktioner och institutioner, som rättsväsendet, demokratin eller den offentliga förvaltningen. Det kan exempelvis handla om:

• Korruption och infiltration av myndigheter eller politiska beslut.
• Hot och våld mot tjänstemän, som polis, åklagare eller journalister.
• Organiserad brottslighet som skapar parallella samhällsstrukturer.
• Systematiska angrepp mot välfärdssystemet, som bidragsbedrägerier i stor skala.

Målet med denna typ av kriminalitet är ofta att påverka, underminera eller ta kontroll över samhället.

Se även: Kriminalitet hotar svenskt företagande: "tär på samhällskontraktet"