De bytte ekorrhjulet mot livet på landet – så får de odlingsdrömmen att bära sig

2012 började han odla chili hemma, till en början som hobby och som ett sätt att ha något kreativt att göra. Några år senare hade trädgården fyllts med växthus och människor började komma för att köpa det han odlade. 

När skördarna blev större började han även förädla chilin till marmelader, torkad chili och såser. Och när läkaren sade att hon inte trodde att han skulle kunna komma tillbaka till ett vanligt arbete blev beskedet snarare en sporre.

– Vi skiter i Arbetsförmedlingen. Jag drar igång ett företag, beskriver Ekegren beslutet.

Sedan 2022 finns verksamheten på en gammal hästgård i Ettingbo utanför Östervåla. Där finns fyra växthus, gårdsbutik, får, ankor och höns. 

Ekegren har dessutom startat en liten bokningsbaserad avsmakningsrestaurang där hans bakgrund som kock knyts ihop med odlingen. Tanken är att avståndet från jord till bord ska vara så kort som möjligt. Men chili är fortfarande kärnan.

Chili är grunden i Mikael Ekegrens verksamhet. I växthusen odlas råvaror som sedan kan förädlas till såser, marmelader och andra produkter med högre förädlingsvärde. Foto: Alien Chili.

Vilka grödor är viktigast ekonomiskt för er? Och finns det sådant ni har slutat odla för att det helt enkelt inte lönar sig?

– Vi är ju liksom ett mikroföretag verkligen. Men chilin är basen här. Och där handlar det om att hitta sätt att kunna sälja samma chili flera gånger. Det funkar inte annars.

En importerad chilifrukt i mataffären går inte att konkurrera med på pris. I stället försöker Ekegren göra sin produkt omöjlig att direkt jämföra med den importerade. Under åren har han tagit fram omkring 40 egna chilisorter.

– Jag kan inte konkurrera med de etablerade sorterna. Men jag kan skapa något unikt.

Det är också så han beskriver en viktig del av själva företagandet – att skapa något kunden inte kan köpa någon annanstans. De egna sorterna används sedan i produkter tillsammans med exempelvis vinbär, äpplen, lök och vitlök från gården.

– Helt plötsligt så äger man ju en sådan produkt. Och en konsument som har smakat det här och vill ha min produkt hittar ju inte den någon annanstans.

Att konkurrera med importerad chili på pris är svårt. Mikael Ekegren har därför utvecklat omkring 40 egna chilisorter för att erbjuda något kunderna inte kan hitta i vanliga mataffärer. Foto: Alien Chili.

Produkterna säljs genom gårdsbutiken och webbshoppen men också via andra lokala företag, caféer och restauranger samt på marknader och olika evenemang. Den senaste idén är en ambulerande gårdsbutik där fyra eller fem lokala företag går samman och åker till olika evenemang.

Samarbetet mellan småföretagen är viktigt. Under en lokal företagsrunda i september hade Alien Chili över 600 besökare, enligt Ekegren. Kunder kom inte bara från bygden utan även från bland annat Stockholm, Sundsvall, Gävle, Mora och Eskilstuna.

– Ingen tror jag egentligen klarar sig utan de här samarbetena.

”Marknaden sätter priserna”

På Adelsö utanför Stockholm driver 38-årige Gustav Franzén Noble Farming tillsammans med sin sambo Maria Nilsson. Deras väg in i odlingen var minst lika okonventionell.

Ingen av dem hade någon egentlig erfarenhet av odling. Franzén hade arbetat som hantverkare och börjat läsa till ingenjör när paret kom fram till att de ville ha ett annat liv.

– Vi insåg tillsammans när vi pluggade – det här vill vi inte hålla på med. Vi vill vara på landet och göra andra grejer.

De började i mycket liten skala 2018. År 2021 blev det en seriös verksamhet och under de senaste åren har odlingen varit deras huvudsakliga sysselsättning. Men tuffare ekonomiska tider har gjort att Franzén åter arbetar en del vid sidan av för att förstärka hushållsekonomin.

”Jag vill säga att nio av tio måste lägga ner innan de förstår att de drivs av passion. Och sedan inser de till slut att när det slutar vara kul för att det är så mycket jobb och det inte kommer in några pengar – då är det så här: jag måste dra in pengar.” – Gustav Franzén, Noble Farming

Noble Farming odlar intensivt på strax under ett hektar friland och har omkring 300 kvadratmeter växthus. Tomater är huvudgrödan i växthusen, medan bland annat bladkål, rödbetor, sallad, zucchini och gurka står för betydande delar av försäljningen.

Men här finns en avgörande företagsekonomisk princip – de försöker inte konkurrera där stordriften redan har vunnit.

– Vi kan inte konkurrera med potatis, morötter och lök. Det är så mekaniserat och storskaligt. Vi måste hitta vår nisch.

Det handlar inte heller bara om att hitta den mest lönsamma grödan. En produkt kan ge mycket bra betalt men bara gå att sälja i en begränsad mängd. Ökar odlaren produktionen kan nästa kundgrupp kräva ett så mycket lägre pris att lönsamheten försvinner.

– Man jobbar på att hitta hur mycket man kan sälja av varje gröda till det pris som är det absolut högsta som kunden vill betala – och är glad att betala.

Mangold och bladkål från Noble Farming. För Gustav Franzén handlar lönsamheten inte bara om vad som går att odla, utan också om hur mycket kunderna vill köpa och vilket pris de är beredda att betala. Foto: Noble Farming.

Går det faktiskt att ta ut en normal heltidslön som småskalig grönsaksodlare i Sverige?

– Då måste man ha allting väldigt, väldigt rätt.

Franzén menar att många går in i branschen eftersom de älskar att odla, men underskattar företagsekonomin.

– Jag vill säga att nio av tio måste lägga ner innan de förstår att de drivs av passion. Och sedan inser de till slut att när det slutar vara kul för att det är så mycket jobb och det inte kommer in några pengar – då är det så här: jag måste dra in pengar.

Hans slutsats är att ekonomin måste finnas med ”hela tiden i alla steg”.

Men lägger ni in alla timmar ni arbetar i priserna?

– Nej, nej. Marknaden sätter priserna.

Det går att pressa upp priset genom att skapa ett mervärde – lokal produktion, relationen mellan kund och odlare eller att en restaurang kan skriva producentens namn på menyn. Men i slutänden finns en gräns för vad kunden betalar.

En order på 2 000 kronor kan kosta över 1 000 att leverera

En av Noble Farmings största utmaningar visar hur långt småskaligt jordbruk kan ligga från den romantiska bilden av själva odlingen. Det handlar om logistik.

Restauranger i Stockholm vill gärna köpa lokalt odlade grönsaker. Problemet uppstår när beställningen är för liten.

”Vi tycker ju att det är värt det. Vi skulle inte vilja dedikera hela vårt liv åt att vara borta hemifrån åtta–tio timmar om dagen för att ha en hög lön. Det är inte det vi vill göra.” – Gustav Franzén, Noble Farming

En restaurang kan exempelvis beställa för 2 000 kronor. Då ska en kylbil köras från Adelsö in till Stockholm och tillbaka. Bilen kostar pengar, liksom försäkring, bränsle och framför allt förarens arbetstid.

– Det kostar över 1 000 kronor att leverera de där 2 000 kronorna.

Därför koncentrerar Noble Farming omkring 95 procent av försäljningen till Ekerö och samordnar leveranserna. Flera butiksbeställningar på några tusen kronor vardera kan köras i samma bil och privatkundernas prenumererade grönsakskassar läggs längs bestämda rutter.

– Alla våra beslut om försäljningskanaler och allting grundar sig i logistiken kring försäljning.

Arbetskraften är samtidigt den största löpande kostnaden. Odlingen sker till stor del för hand, och Franzén säger att företaget hellre vill anställa vuxna personer som kan ta ansvar och betala dem en bra lön än att förlita sig på billig tillfällig arbetskraft.

Ägarna själva lever betydligt mer återhållsamt. Sambon Maria tar lön från företaget året runt medan Gustav arbetar mycket i verksamheten och kompletterar med arbete utanför företaget. Det är ett medvetet val.

– Vi tycker ju att det är värt det. Vi skulle inte vilja dedikera hela vårt liv åt att vara borta hemifrån åtta–tio timmar om dagen för att ha en hög lön. Det är inte det vi vill göra.

Hos Alien Chili är gränsen mellan arbete och fritid ännu svårare att dra.

Hur många arbetstimmar ligger bakom verksamheten under högsäsong? Och räknar ni egentligen på er egen arbetstid när ni sätter priserna?

– Nej. Alltså, en riktig slappardag är ju åtta–nio timmar. Det är inte många sådana. En normal arbetsdag är mellan 11 och 13 timmar. Sju dagar i veckan.

Hur fungerar det?

– Det här är ju inte bara ett jobb. Det här är mitt liv.

Ekegren beskriver möjligheten att utveckla produkter och menyer, odla chili, formge sina egna etiketter och bygga hemsidan som en dröm – även om vissa dagar bara består av hårt slit.

Från odling till servering. Mikael Ekegren är utbildad kock och har öppnat en liten avsmakningsrestaurang på gården. Det är ytterligare ett sätt att bredda intäkterna och minska beroendet av chiliskörden. Foto: Alien Chili.

Reglerna sätter gränsen

De två företagen har också stött på en annan sida av småföretagandet – regler som inte alltid upplevs vara utformade för riktigt små verksamheter.

För Noble Farming har det bland annat handlat om jordbruksstöd. Franzén säger att verksamheten inledningsvis varit för liten för hektarstöd trots att den intensiva odlingen kan ge mycket hög omsättning per hektar. 

Företaget har också gått miste om lättnader kring arbetsgivaravgifter eftersom familjemedlemmar tidigare fått mindre löneutbetalningar.

– Det var väldigt fyrkantigt.

Även livsmedelsreglerna påverkar affärsmodellen. Noble Farming har valt bort egen förädling. Att börja koka, konservera och sälja förädlade produkter innebär andra krav på lokaler och livsmedelshantering.

”Jag köper burkar. De betalar en miljöavgift när de säljer till mig. Sedan när jag fyller en marmeladburk och gör den tillgänglig för marknaden, då ska jag betala en gång till.” – Mikael Ekegren, Alien Chili

– Det har man insett, att det inte går att göra saker på en liten skala. För det försvinner så mycket. Även en låg lön kostar ju så mycket när vi tar med arbetsgivaravgifter och allt sådant.

Alien Chili har valt motsatt väg och gjort förädlingen central. Därmed kommer också andra regler.

Ekegren tar de nya reglerna kring producentansvar som exempel. När han köper in glasburkar till sina produkter har leverantören, som han beskriver det, redan betalat en miljöavgift för burken. 

När Ekegren sedan fyller samma burk med marmelad och gör den tillgänglig på marknaden ska hans företag betala en miljöavgift igen.

– Jag köper burkar. De betalar en miljöavgift när de säljer till mig. Sedan när jag fyller en marmeladburk och gör den tillgänglig för marknaden, då ska jag betala en gång till.

Han ringde därför Naturvårdsverket och frågade vad som händer om han tar tillbaka burkarna från kunderna, diskar dem och fyller dem på nytt. Skulle han då behöva betala ännu en gång för samma burk?

– De hade inga rutiner för det här, men det var ju en bra respons och de tyckte väl att det var ganska orimligt att jag skulle betala för samma burk flera gånger.

Avgiften i sig är enligt Ekegren inte stor per burk. Kritiken handlar snarare om att regelverket, som han uppfattar det, inte gör någon egentlig skillnad mellan hans mikroföretag och stora producenter.

– Det här är ytterligare ett regelverk som jag uppfattar slår oerhört hårt mot de små företagen.

Skörden kan försvinna på några dagar

Till detta kommer den risk som inte går att administrera bort. Hos Alien Chili kan bladlöss, trips, spinn eller andra angrepp snabbt spridas. Ekegren vill inte använda gifter utan arbetar bland annat med biologisk bekämpning och noggrann kontroll av plantorna.

– På några dagar kan du förstöra ett helt växthus.

Han har hittills aldrig förlorat en hel skörd, men konsekvenserna skulle bli stora.

Hur skulle du beskriva den största ekonomiska risken?

– Om jag inte skulle få min skörd. Då faller allt.

Hos Noble Farming är problemet detsamma, men Franzén beskriver också den långa ekonomiska kedjan fram till att en enda krona kommer in. Frön köps och plantor drivs upp redan från mars. Sedan följer månader av arbete innan produkterna kan säljas från juli och framåt.

”Tänk igenom det hela och testkör ett par år och se om det är möjligt. Som småföretagare, lägg inte alla ägg i samma korg.” – Mikael Ekegren, Alien Chili

Under tiden kan vädret slå om, sjukdomar komma in eller en restaurang som planerat att köpa skörden gå i konkurs.

– Du ligger ute med alla risker till sekunden du levererar varan.

Därför börjar nästa års affärsplan redan innan nästa års grödor är sådda. Kommer kommunen att fortsätta köpa? Vill restaurangerna ha samma produkter? Återkommer privatkunderna? Försvinner en stor kund för grönkål måste ytan användas till något annat.

– För att vara så enkelt är det väldigt avancerat, konstaterar Franzén.

Hans råd till den som funderar på att göra samma resa är därför krasst. Även om man gör mycket rätt bör man vara beredd på en lång startsträcka.

– Jag skulle säga – var beredd att leva utan lön i tre år.

Mikael Ekegren landar i ett liknande råd, men uttrycker det på företagarspråk.

Om någon kom till dig i dag och sa: ”Jag vill säga upp mig och försörja mig på småskalig grönsaksodling” – vad skulle du säga?

– Tänk igenom det hela och testkör ett par år och se om det är möjligt.

Och framför allt:

– Som småföretagare, lägg inte alla ägg i samma korg.

För Alien Chili innebär det att en misslyckad chiliskörd inte får innebära slutet för hela verksamheten. Då kan restaurangen få större betydelse, chili köpas in i mindre mängder eller andra råvaror och produkter ta större plats.

– Ha plan B, C och D. Du måste ha det.

Det är kanske också den gemensamma nämnaren för de två odlarna. Den som vill leva på småskalig svensk grönsaksodling behöver kunna odla. Men minst lika viktigt är att kunna sälja, räkna, anpassa sig – och ha en ny plan redo när den första inte fungerar.