En enskild näringsverksamhet eller verksamhet i ett handels- eller kommanditbolag kan bedrivas antingen som aktiv eller passiv näringsverksamhet. Vid aktiv näringsverksamhet betalar företagaren egenavgifter på de intäkter som verksamheten har. Vid passiv näringsverksamhet betalar istället företagaren särskild löneskatt på de intäkter som genereras. Detta innebär att beskattningen skiljer sig åt beroende på om företagaren driver aktiv eller passiv näringsverksamhet.
Finns det fördelar med passiv näringsverksamhet?
Det lönar sig i princip alltid att betraktas som aktiv näringsidkare och inte som passiv. Det finns dock särskilda krav som behöver vara uppfyllda för att bli betraktad som aktiv näringsidkare.
Tredjedelsregeln
Du anses ha en aktiv näringsverksamhet om du ägnar sysslorna i verksamheten minst en tredjedel av den tid som går åt till en vanlig anställning på heltid. Skatteverket anser att en heltid motsvarar 1500 timmar, så då motsvarar tredjedelstiden 500 timmar per år.
Fördelarna med aktiv näringsverksamhet är:
1. Endast underskott i aktiv nystartad näringsverksamhet får kvittas mot andra förvärvsinkomster.
2. Egenavgifterna är ofta lägre än den särskilda löneskatten.
3. Det är endast egenavgifter som har en femprocentig nedsättning. Någon motsvarande nedsättning finns inte för särskild löneskatt.
4. Det är bara i aktiv näringsverksamhet som du får göra avdrag för pensionssparande.
5. Jobbskatteavdragsgrundande.
6. Det är bara överskottet i aktiv näringsverksamhet som är pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst.
Läs mer om aktiv och passiv näringsverksamhet på Skatteverkets hemsida här.
