Bolaget redovisar en rörelseförlust på drygt 2 miljarder kronor för 2024, en dramatisk ökning från föregående års förlust på 657 miljoner kronor. Samtidigt bränner företaget enorma summor - enligt Slöseriombudsmannen "2 miljarder i månaden".

Karin Hallstan, presschef på Stegra, kommenterar med en Silicon Valley-inspirerad kommentar, från Norrbotten:

"Att vi spenderar pengar betyder att vi har bra tryck i projektet och får mycket gjort."

Det låter som en filosofi som skulle passa bättre i en tech-startup med riskkapital på 90-talet, än med skattepengar.

Hon tillägger: "Det jag har att säga till dem som är genuint intresserade är att projektet går bra. Vi bygger vår integrerade anläggning för vätgas-, järn- och ståltillverkning som vi räknar med att sätta i drift under andra halvan av 2026."

Särskilt problematisk är den bristande transparensen kring riskerna.

Av lånefinansieringen på cirka 48 miljarder kronor garanteras 13 miljarder av svenska staten genom Riksgälden till 80 procent. Riksgäldens kreditvärdering av bolaget är dock hemligstämplad.

Christian Sandström kommenterar i Affärsvärlden om mörkandet av Riksgäldens kreditanalys av Stegra:

"Detta är problematiskt av tre skäl: 1. Miljardrullningen till Stegra fortsätter, 2. Likheterna med Northvolt är många, 3. Ekonomin för Bodens kommun ser alltmer fallfärdig ut."

Att en svensk myndighet mörkar uppgifter om miljardsatsningar som folket tvingas gå med på är anmärkningsvärt.

"Är det en affärshemlighet hur stor risk skattebetalarna tar? Hur skulle Stegra skadas av att medborgarna får veta vad Riksgälden egentligen tror om risken att våra pengar går upp i rök?", frågar sig Slöseriombudsmannen.

Vid en eventuell konkurs riskerar staten att förlora 10,8 miljarder kronor – och det utan att en enda grön stålbit hunnit levereras.