Då har vi kommit fram till fjärde delen om att starta gröna verksamheter. Den här gången ska vi ta upp några grundläggande fakta och tekniska, ekonomiska och byråkratiska utmaningar gällande uppstarten av fiskodling. Med fiskodling kommer vi här fokusera på matfisk och inte fisk som odlas för sportfiske. Artikelserien trogen kommer vi gå igenom viktiga saker du bör tänka på.

Allmänt om fiskodling och vattenbruk

På fackspråk räknas fiskodling in i det man brukar kalla för vattenbruk eller akvakultur. Begreppen berättar helt enkelt vad det handlar om: man brukar vattenmiljön för att producera livsmedel eller andra produkter genom att i den antingen föda upp olika former av djur, men behöver inte vara fisk utan kan vara andra vattenlevande djur såsom kräftor, räkor, musslor och ostron eller odling av växter som t ex alger, sjögräs och tång.

I Sverige i dag räknar man med att det finns omkring ett 100-tal fiskodlingar som är avsedda att producera matfisk. I de flesta fiskodlingar i Sverige i dag odlas regnbåge. Andra fiskarter som odlas mycket är lax och öring men också ål. Storleken på en fiskodling kan variera från den minsta av dammar till stora industriella anläggningar.

Som fiskodlare kan du välja att ha en intensiv eller extensiv fiskodling. Den förstnämnda innebär att fisken har tillgång till föda i form av utfodring av torrfoder. Den sistnämnda innebär att fisken lever på den föda som finns till handa naturligt i vattenmiljön. Den intensiva typen av fiskodling kräver större arbetsinsats, men i den typen av odling växer fisken också betydligt fortare vilket så klart är mer gynnsamt om det handlar om en kommersiell odling.

Så funkar en fiskodling

En fiskodling kan som sagt vara allt ifrån en liten damm till en större industriell anläggning. För att få hög avkastning är större anläggningar nästan ett måste. I dessa anläggningar sker fiskodlingen oftast i kassar, i vart fall om man ser till svenska förhållanden där matfisk odlas.

Enkelt förklarat är de kassar där fisken odlas nätburar som finns förtöjda på flytringar i anslutning till vattenmiljö. De största kassarna i Sverige är upp till 50 meter i diameter. Viktigt att komma ihåg när man väljer ut var man ska placera kassarna för sin odling är att vattenmiljön är ren och att odlingen inte utsätts för olika miljöproblem. Miljöproblematiken gör det dessvärre svårt att odla fisk i Östersjön i dag. Har du tänkt odla i Östersjön i kassar kan du därför få det svårt.

De flesta kommersiella fiskodlingar i Sverige sker genom intensiv odling där varje kasse är försedd med ett utfodringssystem genom vilken fisken får sin föda. I de riktigt stora anläggningarna (ca 200 ton eller mer) är utfodringen datorstyrd där födan pumpas ut ur stora tankar.

Fisken i odlingen växer olika och med jämna mellanrum sorterar man fisken så att man senare lättare kan få upp de fiskar som är tillräckligt stora för att gå till slakt. Fiskodling är alltså en ganska krävande syssla precis som köttproduktion på land och kräver både dedikation och att man verkligen vet med sig vad man gett sig in på.

Regler som styr denna typ av verksamhet

Oavsett om du tänkt starta en kommersiell fiskodling eller inte krävs det tillstånd från Länsstyrelsen då all form av vattenbruk kräver detta. Detta tillstånd regleras i förordningen om fisket, vattenbruket och fiskenäringen. Ansökan innehåller inga större konstigheter eller byråkratiska krångel.

Detta tillstånd utfärdas genom att du helt enkelt uppger vart du tänkt bedriva din fiskodling, vilka arter av fisk du tänkt odla och om du tänkt odla matfisk eller sättfisk. Kolla också om du får odla den fiskart du tänkt odla. Det kan dessutom finna särskilda villkor gällande hälsokontroller för dig som tänkt odla fisk som också måste framgå tydligt när du söker tillstånd. Ett förnyande av tillståndet måste varje år ske genom att man vid varje odlingssäsong skickar sina uppgifter till Länsstyrelsen.

Är du en riktig storproducent kan du också behöva ansöka om tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Detta är ett måste om din utfodring kommer över 40 ton per år. Denna regel regleras i miljöprövningsförordningen. Här behöver du få till en så kallad miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där det ska framgå efter noga övervägande vad din fiskodling kan ha för olika miljöpåverkan på natur, människor, vatten etc.

En miljökonsekvensbeskrivning kan behöva lämnas för en fiskeodling som har en utfodring på 1,5 till 40 ton per år. Är bara odlingens utfodring under 40 ton per år krävs dock oftast en mindre omfattande miljökonsekvensbeskrivning än om odlingens utfodring är över 40 ton per år. Din miljökonsekvensbeskrivning lämnar du in till Länsstyrelsen.

Utmaningar du bör tänka på

Rent teknisk är en fiskodling i sig relativt enkel att förstå, men som med det mesta inom gröna näringar krävs det mycket hårt arbete för den som vill förverkliga sina fiskeodlingsdrömmar. Du har också många hänsyn att beakta i form av regler och tillstånd som behövs sökas då du medför en påverkan på miljön om du startar en fiskodling. Låt oss spalta upp några viktiga punkter vad du behöver tänka på:

• Arbetsinsatsen är ofta stor. Det är inget för soffpotatisen att starta en fiskodling.
• Kunskap krävs. Att starta och driva en fiskodling kan nog många, men glöm inte sätta dig in i regelverket först. Vad gäller för din odling? Vart ansöker man om tillstånd? Hur påverkar jag miljön?
• Med ovanstående i åtanke. Reglerna är inte satta för att göra det så krångligt som möjligt. En fiskodling påverkar miljön runt omkring och är du insatt i hur slipper inte bara miljön en onödig påfrestning, du visar dig också vara en god ambassadör för alla andra fiskodlare. 
• Är det lönsamt? Ja, det finns som nämnts ett 100-tal fiskodlingar i vårt land och många av dessa är lönsamma. Men för säkerhets skull, om och när du startar din fiskodling, kolla upp så att marknaden inte är mättad. 
• Det kostar oftast mer än man tror. Detta gäller speciellt så klart i en uppstartsfart. Men det finns stöd att få. Den som avser starta verksamhet som fiskodlare kan söka ekonomiskt stöd ur Europeiska fiskerifonden. Här finns flera olika former av stöd som gäller allt från investeringar till miljövård.
• Ha stöd i ditt lokalsamhälle där du tänker bedriva din fiskodling. Det är inte bara miljön man behöver ta hänsyn till, minst lika viktigt kan vara att se efter om du har stöd bland de som bor i anslutning till fiskodlingen. Bästa sättet att få stöd här är att upprätta en fiskodling som kan skapa arbetstillfällen på orten och att givetvis vara öppen med din verksamhet och hur den påverkar omgivningen. 
• Sist men inte minst, som med alla annan form av grön näringsverksamhet gäller det att profilera sig. Kanske gå in för att starta ekologisk fiskodling, eller varför inte erbjuda din fisk via gårdsförsäljning.

Här kan du utan kostnad ladda ner e-boken "Fisk i hus". Det är en utmärkt och snabbläst handbok för dig som är intresserad av att starta eller lära dig mer om recirkulerande fiskodling, så kallad RAS. Den går bland annat igenom olika fiskarter, akvaponik, foder, visar ekonomiska kalkyler, möjlig marknad och vad du ska tänka på när du skriver en affärsplan.