När journalisten ringer
1. ANTECKNA DIREKT
Ta reda på journalistens namn, varifrån hon eller han ringer och vilka frågor journalisten vill ha svar på.
2. ÄR DU RÄTT PERSON?
Fundera över vem som är bäst lämpad att svara utifrån sammanhanget. En expert kan bli fackidioten som inte uttrycker sig tillräckligt enkelt för allmänmedia, medan ordförande eller vd kanske saknar den detaljkunskap som fackmedia kräver.
3. BE ATT FÅ ÅTERKOMMA
Om du känner dig osäker bör du be att få återkomma inom 15 minuter. Det ger dig tid att samla tankarna, diskutera saken med någon kollega och kanske ta fram bakgrundsfakta. Var noga med att alltid ringa tillbaka inom utlovad tid.
Inför en bokad intervju
4. TÄNK IGENOM MÅLGRUPPEN
Med intervjun vill du nå exempelvis beslutsfattare, kunder, anställda, medlemmar eller aktieägare. ”En bred allmänhet” är vanligen inte en tillräckligt god målgruppsdefinition – och journalisten är aldrig målgruppen.
5. BESTÄM VAD DU VILL SÄGA
Skriv gärna upp stolpar över vad du vill få sagt. Vilka är dina budskap? Hur formuleras de på ett slagkraftigt sätt, som inte kan misstolkas? Du bör ha maximalt tre budskap.
6. GÖR EN TESTINTERVJU
Låt en kollega eller bekant genomföra en ”låtsasintervju”, om det handlar om radio eller tv. Välj någon som kan och vågar ställa de svåra frågorna, så att du är väl förberedd när det är dags.
7. VÄLJ EN LÄMPLIG PLATS
Att vara ”ute i verkligheten” kan ge en bättre bild än att träffas på kontoret. Ha en bra bakgrund för bilder om en fotograf kommer.
Under intervjun med journalisten
8. HA MED EN OBSERVATÖR
Överväg gärna att ha med någon, som i stort sett sitter tyst, vid intervjun. Efteråt kan denna person ge dig återkoppling om vad du gjorde bra och vad som kan göras ännu bättre till nästa gång.
9. BLI INTE ETT ”INTERVJUOFFER”
Berätta gärna för journalisten redan under kallpratet om vad du tycker är viktigt att få sagt. Se på journalistens frågor som inbjudningar att framföra ditt budskap.
10. ÖVERSKATTA INTE FÖRKUNSKAPERNA
Du kan nästan alltid mer om ämnet än vad journalisten kan. Därför bör du för säkerhets skull förklara resonemang som kan misstolkas och kontrollera att hon eller han hänger med.
11. FORMULERA DIG NYHETSMÄSSIGT
Börja alltid med huvudbudskapet. Krydda ett enkelt och begripligt språk med konkreta exempel.
12. UNDVIK ATT SÄGA ”INGA KOMMENTARER”
Frasen ”inga kommentarer” väcker misstro och lust att forska vidare. Förklara i stället varför du inte kan svara, eller be att få återkomma.
13. PRATA INTE ”OFF THE RECORD”
Säg bara det du kan stå för. En öppen dialog som tål dagsljus vinner i längden.
14. TALA SANNING, SPEKULERA INTE
En lögn upptäcks ofta, liksom en felaktig spekulation. Prata bara om det du känner till och är säker på. Var inte rädd att svara ”jag vet inte”.
15. KÖP DIG TID
Ibland känns huvudet helt tomt på svar, eller kanske gjorde nervositeten att du inte ens tog in frågan. Vinn tid genom att själv upprepa journalistens fråga, eller ställ motfrågan ”Hur menar du?”.
16. TA OM I INSPELAD INTERVJU
Be att få göra en ny tagning om du är missnöjd med ett svar du gett i en inspelad intervju för radio eller tv. Detta önskemål brukar respekteras, såvida du inte är en makthavare som har försagt dig.
Efter intervjun
17. SLAPPNA INTE AV FÖR TIDIGT
Intervjun är inte över förrän du och journalisten skiljs åt. Börja gärna sälja in nästa nyhetstips direkt, till exempel genom att berätta för journalisten att ni snart har en ny aktivitet på gång.
18. BE ATT FÅ LÄSA CITAT
Du kan få läsa eller höra de citat som en skrivande journalist tänker använda. Utnyttja den möjligheten om det känns befogat, men formulera det som ett erbjudande snarare än som ett krav.
19. GE GÄRNA POSITIV ÅTERKOPPLING
Om artikeln/reportaget blev bra: Skicka ett mejl och berätta vad du tycker. Passa samtidigt på att tipsa om uppföljningsmöjligheter.
20. UNDVIK NEGATIV ÅTERKOPPLING
Om artikeln innehöll sakfel eller vinklades till er nackdel: Låt någon utomstående bedöma om det är värt att påpeka detta för journalisten. Oftast är skadan mindre än vi själva bedömer.