Sverige har gått med i Nato. Amerikansk militär har fått tillgång till svenska militära områden. Hundratals miljarder satsas på försvar och upprustning. Grundlagsskyddade friheter har begränsats och EU bygger ut kontrollen över vår digitala offentlighet.

Men var är den stora valdebatten?

Mindre partier som ifrågasätter färdriktningen släpps knappt fram i de stora medierna.

Här är sex riktiga valfrågor.

1. 128 miljarder till Ukraina

Sveriges militära stöd till Ukraina uppgår till omkring 128 miljarder kronor. Med civilt stöd cirka 157 miljarder.^[1]

Samtidigt visade Gallup 2025 att 69 procent av ukrainarna ville se ett förhandlat slut på kriget så snart som möjligt. Bara 24 procent ville fortsätta till seger.^[2]

Varför är svenska politikers svar fortfarande fler vapen och mer pengar?

Man kan fördöma Rysslands invasion och samtidigt vilja få slut på dödandet.

Fredsförhandlingar är inte kapitulation. Diplomati är inte förräderi.

2. Den nya krigsekonomin

Sveriges militära försvarsanslag är 175 miljarder kronor 2026, 18 procent mer än 2025. Ukrainastödet ligger utanför.^[3]

Regeringen siktar på 3,5 procent av BNP till försvaret 2030 och Nato på totalt 5 procent 2035, inklusive bredare försvars- och säkerhetsutgifter.^[4]

Fem procent av en BNP på 7 000 miljarder skulle motsvara 350 miljarder om året.

Varifrån ska pengarna komma? Skatter? Statsskuld? Nedskärningar?

När några miljarder satsas på vården är det en stor reform. När tiotals miljarder går till försvaret är det en självklarhet.

Det är också valfläsk. Fast åt vapenindustrin.

3. Amerikansk militär på svensk mark

Genom DCA-avtalet har USA fått tillgång till 17 svenska militära anläggningar och områden.^[5]

Delar kan dessutom upplåtas för amerikanska styrkors ensamma tillgång.^[5][6]

Det är en historisk förändring.

Militära allianser innebär inte bara att någon lovar att försvara dig. Du blir också en del av deras militära infrastruktur och konflikter.

Varför är detta inte en av valets största frågor?

4. Från alliansfrihet till Nato

I mars 2022 varnade Magdalena Andersson för att ett svenskt Natomedlemskap kunde destabilisera vårt närområde.^[7]

Sedan vände Socialdemokraterna.

Ingen folkomröstning hölls. 2024 blev Sverige medlem och mer än 200 år av militär alliansfrihet var över.

Har Sverige blivit säkrare, eller har vi gjort oss strategiskt viktigare i en konfrontation mellan Nato och kärnvapenmakten Ryssland?

Den frågan borde åtminstone diskuteras.

5. Pandemin är över. Var är granskningen?

Under pandemin infördes extraordinära begränsningar. Vaccinationsbevis infördes och människor utsattes för hårt tryck att vaccinera sig.

De som ifrågasatte risker eller virusets ursprung avfärdades ofta som antivaxxare och konspirationsteoretiker.

Sedan kopplades Astra Zenecas vaccin till mycket ovanliga fall av blodproppar i kombination med låga blodplättsnivåer.^[8] Myokardit och perikardit identifierades som mycket sällsynta biverkningar av mRNA-vaccinerna, oftare hos yngre män.^[9]

2025 bedömde CIA ett laboratorierelaterat ursprung för covid som mer sannolikt än ett naturligt ursprung. Myndigheten betonade samtidigt att bedömningen gjordes med låg säkerhet.^[10]

Varför har Sverige inte genomfört en kompromisslös granskning av pandemipolitiken?

Det handlar inte om att vara för eller mot vaccin.

Det handlar om vad som händer med demokratin när människor förväntas lyda och de som ifrågasätter makten blir problemet.

6. Yttrandefriheten naggas sönder

Sedan 2023 gäller lagen om utlandsspioneri. Riksdagen skriver själv att den innebär begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.^[11]

2025 placerade EU den schweiziske före detta översten Jacques Baud på sin sanktionslista, bland annat med hänvisning till prorysk propaganda och informationsmanipulering.^[12]

Oavsett vad man tycker om Baud är principfrågan viktig:

Hur långt ska politiska institutioner få gå för att bestraffa människor för information och analyser de anser gynnar en främmande makt?

Samtidigt reglerar Digital Services Act hur de största plattformarna ska hantera bland annat systemrisker för samhällsdebatt och val.^[13] Parallellt fortsätter EU-arbetet med det som brukar kallas Chat Control.

Goda syften räcker inte. Vi måste fråga vilken infrastruktur för övervakning och kontroll som byggs.

Det är detta valet borde handla om

Sverige har övergett alliansfriheten. Amerikansk militär har fått tillgång till svenska militära områden. 128 miljarder har satsats på militärt Ukrainastöd. Försvarsutgifterna rusar. Grundlagsskyddade friheter har begränsats och EU:s digitala makt växer.

Ändå handlar valrörelsen om några hundralappar hit och dit.

De verkliga frågorna är större:

Krig eller fred. Alliansfrihet eller stormaktsberoende. Öppen debatt eller åsiktskorridor. Medicinskt självbestämmande eller statlig lydnad. Privatliv eller digital övervakning.

Det handlar om vilket samhälle våra barn ska leva i.

Bilen rullar redan mot sin destination. Frågan är om du någonsin fick vara med och välja den.

Andreas Sidkvist
Vice partiledare, MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati

Källor

1. Sveriges stöd till Ukraina, Regeringskansliet. Anger cirka 157 miljarder kronor i samlat stöd sedan februari 2022, varav 128 miljarder militärt och 29 miljarder civilt.
2. Ukrainian Support for War Effort Collapses, Gallup, 7 augusti 2025. 69 procent föredrog ett förhandlat slut på kriget så snart som möjligt, 24 procent fortsatt krig till seger. Motsvarande siffror 2022 var 22 respektive 73 procent.
3. Försvarsbudget 2026, Regeringskansliet. Anslagen till det militära försvaret uppgår till 175 miljarder kronor 2026, en ökning med 26,6 miljarder eller 18 procent från 2025. Regeringen anger 2,8 procent av BNP 2026 och målet 3,5 procent 2030. Ukrainastödet ingår inte.
4. The Hague Summit Declaration 2025, Nato. Medlemsländerna åtog sig att sikta på sammanlagt 5 procent av BNP till kärnförsvar och bredare försvars- och säkerhetsrelaterade utgifter senast 2035.
5. Avtal om försvarssamarbete med USA (DCA), Regeringskansliet. Reglerar amerikanska styrkors tillgång till svenska anläggningar och områden. Sverige och USA har normalt gemensam tillgång, men delar kan upplåtas för amerikanska styrkors ensamma tillgång.
6. Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, Regeringskansliet. Rättsligt underlag till DCA-avtalet och de lagändringar som krävdes för genomförandet.
7. Sveriges Radio/Ekot, Magdalena Andersson om Nato, mars 2022. Dåvarande statsminister Magdalena Andersson argumenterade mot att ändra Sveriges säkerhetspolitiska linje och varnade för destabilisering av närområdet.
8. Vaxzevria (AstraZeneca), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Beskriver mycket ovanliga fall av blodproppar i kombination med låga blodplättsnivåer efter vaccination.
9. Comirnaty och Spikevax, Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Myokardit och perikardit kan förekomma i mycket sällsynta fall efter vaccination. Fallen observerades oftare hos yngre män.
10. CIA:s bedömning av covid-19:s ursprung, Reuters, 25 januari 2025. CIA bedömde ett laboratorierelaterat ursprung som mer sannolikt än naturlig smitta, men betonade att bedömningen gjordes med låg säkerhet.
11. Utlandsspioneri, betänkande 2022/23:KU7, Sveriges riksdag. Riksdagen skriver att lagändringarna innebär begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medier.
12. Genomförandeförordning (EU) 2025/2568, Europeiska unionens råd, 15 december 2025. Jacques Baud fördes upp på EU:s sanktionslista. I motiveringen hänvisas bland annat till prorysk propaganda, konspirationsteorier och informationsmanipulering.
13. Riktlinjer om systemrisker för valprocesser enligt Digital Services Act, EU-kommissionen. Behandlar skyldigheten för mycket stora onlineplattformar och sökmotorer att vidta åtgärder mot systemrisker kopplade till valprocesser.