Det alarmerande resultatet pekar på att en majoritet, 58 procent, av respondenterna upplever att vägunderhållet fungerar dåligt. Bara 12 procent anser att det varken fungerar bra eller dåligt. Denna vinter har särskilt blottlagt brister i vägunderhållet, enligt Tony Gunnarsson från M Sverige. Han pekar på att de frekventa potthålen och den otillräckliga vinterväghållningen inte bara kan skyllas på vädret utan kräver en politisk omvärdering av hur det gemensamma vägnätet förvaltas.
Problemens omfattning är tydligast på landsvägarna utanför storstäderna, där risken för dödsfall eller allvarliga skador är som störst. Dessa vägar har fått lida av nedprioritering och brist på finansiering, vilket resulterat i att de är särskilt slitna och farliga. På motsatt sida står de stora Europavägarna och det enskilda vägnätet som generellt sett befinner sig i bättre skick.
Ytterligare en oroande aspekt som enkäten belyste är att nästan 10 procent av de svarande nyligen har drabbats av fordons- eller personskador som en direkt följd av dåligt underhållna vägar. Gunnarsson understryker att ett eftersatt vägunderhåll inte bara påverkar vägens skick utan även medför ekonomiska konsekvenser för bilisterna, som får betala genom högre försäkringspremier och kostnader för fordonsreparationer. Detta problem är särskilt påtagligt på landsbygden, där de negativa effekterna av bristande vägunderhåll är som störst.
M Sveriges undersökning kastar ljus över en kritisk infrastrukturfråga som kräver omedelbara åtgärder för att förbättra säkerheten och kvaliteten på svenska vägar.
Bli medlem och hjälp oss försvara företagarnas villkor
Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska
myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.