En återkommande fråga vi får under pauserna av våra föreläsningar är just: Hur vågade ni starta från noll? Ni måste vara så modiga. Vi skulle kunna leva upp till de hjältar de målat upp oss till att vara genom att svara: Jo för att vi besitter ett enormt mod. Men det skulle inte vara sant.
För mig och Nadja handlade det inte så mycket om mod, utan snarare om de möjligheter vi såg och den fantastiska naivitet som vi alla lider av när vi beger sig ut på okänd mark.
Vi hade även en dröm om att en dag ha vår egen byrå.
Det var inte svårt att bli inspirerad av de många entreprenörer och företagare som dagligen driver framgångsrika verksamheter och den enda frågan vi behövde besvara innan vi tog steget var: Vad är det värsta som kan hända?
En fråga jag skulle våga säga sällan besvaras av de personer som sitter med fantastiska idéer, men aldrig följer upp dem. Sedan får man ju inte glömma att vi alla har olika förutsättningar som vi måste ta hänsyn till i samband med en risktagning. Men för mig och Nadja var förutsättningarna bra. Vi hade inga större privata kostnader som krävde en hög och stadig månadslön, ingen familj eller barn att försörja. De enda kostnader vi behövde täcka på den privata sidan var vårt eget uppehälle och några större problem att i vart fall inledningsvis begränsa de utgifterna fanns inte.
Vi visste, som många andra inom andra branscher, vad som saknades och vilka luckor som fanns inom just vår bransch. Så vi satsade på att fylla en av luckorna, nämligen att förenkla juridiken så den blir tillgänglig för fler.
Den väg vi valde var inte den traditionella väg som vår utbildning och bransch föreskriver och uppmuntrar till, så vi var fullt medvetna om att vi därför skulle ses som annorlunda. Men det var något vi såg fram emot. Det skulle vara vårt sätt att sticka ut initialt.
Den juridiska kunskap som vår verksamhet krävde hade vi från vår utbildning. Kompletterande praktisk juridisk kunskap hade vi tillgång till genom de fantastiska advokater och jurister vi lockade till oss som mentorer. Vi hade kompetensen till att driva kärnverksamheten, så det var bara att sätta igång.
Det värsta som kunde hända för oss var just att vår affärsidé inte skulle hålla antingen för att branschen inte var redo eller för att affärsidéen helt enkelt inte skulle ha någon bäring i förhållande till verkligheten. Konsekvenserna av värsta fall scenariot skulle då vara att vi skulle behöva lägga ned verksamheten och söka oss till en anställning på en advokatbyrå eller en myndighet. Inget av de alternativen lät särskilt avskräckande.
Vi vågade även tro på att om vår affärsidé skulle krascha och vår verksamhet inte skulle överleva, så skulle vi i vart fall ha försökt och på köpet förvärvat en erfarenhet som särskilde oss från de andra juristerna på arbetsmarknaden.
Efter att ha gjort den riskanalysen, var det inte särskilt mycket som hindrade oss från att påbörja vår resa. Vi visste ju redan vad värsta fall scenariot var och det scenariot var värd möjligheterna.