Det allmänna konjunkturläget med svag efterfrågan på varor och tjänster påverkar, men den kanske mest avgörande faktorn är de anstånd med inbetalning av skatter och avgifter som infördes under pandemiåren. Dessa skulle börja betalas under hösten 2024 vilket drog med sig många företag.

Enligt data från Tillväxtanalys miste 26 829 personer jobbet på grund av konkurserna.

Vid årsskiftet hade nästan 13 000 aktiebolag en samlad skuld på över 26 miljarder kronor till staten. Bland dessa företag bedöms 3 595 inte längre vara kreditvärdiga, vilket motsvarar 28 procent av aktiebolagen med anstånd.

"Det betyder att vi framöver kommer att få se fler konkurser. Bland dessa återfinns flera stora företag och koncerner med en stor skuld till staten," fortsätter Stjerna. "Många företag som fick anstånd var redan då konkursmässiga och med den kunskap vi har nu borde de aldrig beviljats anstånd. Nu blev det i stället så att de klarade sig ytterligare en tid med vad man skulle kunna kalla konstgjord andning."  

En ytterligare bidragande faktor till konkurserna är den kraftiga inflationen och det höga ränteläget, som slagit hårt mot flera branscher.

"En sektor som drabbats extra hårt av detta är exempelvis byggbranschen," avslutar Stjerna.

Bara inom byggsektorn förlorade vi över 2000 företag.

2024 präglades av finansiell osäkerhet och ökat antal företagsnedläggningar vilket kommer att få långsiktiga konsekvenser. 2025 ser dessvärre inte ut att bli mycket ljusare.