"Samtidigt är den potentiella målgruppen egenföretagare bland de arbetssökande (med funktionsnedsättning) begränsad, vilket beror på de arbetsmarknadspolitiska villkoren för att bevilja stöd samt målgruppens riskbenägenhet, förutsättningar och möjlighet att realisera bärkraftiga affärsidéer.", enligt Statskontoret. Statskontoret bedömer även "att sociala företag inte ligger inom ramen för uppdraget, eftersom utredningsuppdraget avser stöd till egenföretagande." Vad finns det för stöd för att starta sociala företag?
I Statskontorets rapport framgår att de med en funktionsnedsättning som startar företag kan få problem med att teckna försäkringar. De beskriver problematiken med försäkringsbolagens krav på att den sökande individen ska vara fullt arbetsför och att de inte får ta emot någon ersättning från trygghetssystemet. Likaså nämner de att problem kan uppstå vid sökande av lån. Av rapporten framgår att långtidsarbetslösa har lägre inkomst med en i förlängningen ökad risk att få ekonomiska problem. Har du dessutom betalningsanmärkning, så är ett lån för att finansiera ditt företags uppstart utesluten.
Att vara egen företagare innebär att du till stor del själv kan bestämma över dina arbetstider, beroende på vilken typ av verksamhet som du bedriver. Statskontorets rapport menar att individer med en funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga i många fall har sämre förutsättningar att driva företag.
Målgruppen är oftare sjukskriven, har oftare problem att arbeta heltid eller arbeta i längre perioder. De behöver även ofta anpassa sina arbetsuppgifter efter sina egna förutsättningar. Med dessa begränsningar ska personer med en funktionsnedsättning söka samma starta eget-bidrag som en utan en funktionsnedsättning, menar Statskontorets rapport.
Rapporten andas en inställning att personer med funktionsnedsättningar inte skulle klara av att driva företag. Det finns så klart extra svårigheter men de kan övervinnas om man vill och får rätt stöd.
I sociala företag arbetar alla till 100 % av sin egen förmåga. Det innebär att arbetet anpassas med kortare arbetstider, lägre arbetstakt och uppgifter som är anpassade till individen. De som arbetar i sociala företag har någon form av arbetshinder till exempel en funktionsnedsättning.
Genom att starta företag tillsammans delas ansvar, framgångar och risker på flera personer, det är därmed möjligt att skapa ett fungerande företag som ger både mänsklig och ekonomisk vinst. Det är ändå alltid själva startprocessen som är svår och det skulle vara välkommet med ett starta eget-bidrag för att bilda företag tillsammans med andra.
I det uppdrag som regeringen gav Statskontoret rymdes inte att undersöka ett förbättrat ekonomiskt stöd för start av sociala företag eller företag som drivs i organisationsformer med flera delägare. Vore det inte rimligt att ett sådant uppdrag utarbetades?