Många av oss behöver först gå ut och hämta frisk luft för att rensa hjärnan från gamla unkna tankar. Vi behöver en fräschare ingång än det som många matats med sedan barnsben. Citatet av Professor Michael Porter från Harvard Business School var som frisk luft för många företagsledare:

”Vi har hittills levt med uppfattningen att företagen är bra för samhällets behov, men nu är det dags att förstå att det snarare är samhällets behov som är bra för företagen”.

I korthet så är ju hållbarhet ett tämligen akut behov i samhället och här finns alltså affärsmöjligheter för den kreative entreprenören. Men tankefelen sitter djupt, det märks inte minst i de politiska klimatförhandlingarna där åtgärder bara ses som kostsamma uppoffringar istället för möjligheter.

Jag har också mött många företagsledare som är nöjda med att de ”balanserar ekonomin mot miljön”, men för mig är det första signalen på att de aldrig kommer lyckas. De lider av en omedveten inkompetens. Deras tanke bygger förstås på att hållbarhet bara kan innebära en kostnad och mest ses som en form av välgörenhet. De har alltså inte en tanke på att bli lönsamma tack vare hållbarhet.

Ett annat illavarslande ordval är ”minska sin miljöpåverkan”. Detta med att minska, undvika och reducera kan ibland vara vettigt för den som ser resurs- och kostnadsbesparing som en möjlighet. Det är dock inte särskilt inspirerande och dessutom så riskerar man även här att missa möjligheterna. Istället bör det vara maxad positiv miljöpåverkan som kan driva företaget framåt. En mer extrovert och framåtlutad hållning hjälper istället kunderna med deras ambitioner att möta framtiden och göra sig oberoende av ohållbara affärsförhållanden. Då ser vi framför oss att marknaden förändras så att de bättre lösningarna tränger ut de sämre, och det kommer bara gynna oss och våra kunder.

Många affärsstrateger ser hållbarhet snarare som ett verktyg för att minska sin framtida affärsrisk i första hand. Det handlar alltså om att undvika skandaler som skadar varumärket eller förtroendet. Det kan vi känna igen hos exempelvis LEGO, som lagt ner stora resurser på att utveckla en mer hållbar plast som baseras på socker istället för olja. De insåg den enorma risken att vara beroende av en enda plast, vars innehåll de inte är 100% säkra på. Skulle en rapport dyka upp med nya rön om att plasten skulle kunna ha effekter på barn, så vore de förstås rökta över en natt. Det skulle hjälpa föga att säga ”vi ligger under gränsvärdena” eller att det ändå är lagligt att sälja plasten.

Så innan du kopierar diverse hållbarhetskoncept, och det kryllar av dem, så fråga dig själv om vilken roll och riktning du och ditt företag vill ta inom hållbarhet.

Nästa artikel kommer handla om hur du bäst tar kontrollen över hållbarhetsfrågan.