Mäktigare att överträffa blygsamma mål än misslyckas med utmanande mål
Uppseendeväckande är också att forskningen avslöjade en nyanserad aspekt av begreppet målsättning: Personer som satte ambitiösa mål men misslyckades med att uppnå dem, uppfattades som mindre mäktiga jämfört med de som satte mer blygsamma mål och överträffade dem.
-För att motivera sina anställda vill organisationer ofta att anställda ska sätta ambitiösa mål - mål som är utmanande och svåra att nå. Men vi fann att att sätta ett ambitiöst mål och inte uppnå det får någon att se mindre mäktig ut än att sätta ett enkelt mål och överträffa det, säger Shuang Wu, doktorand vid Rady School och artikelns huvudförfattare.
Motstridiga perspektiv på makt - gränslöshet kontra självkontroll
Teorier och empiriska bevis om makt visar å ena sidan att människor med makt uppvisar beteenden som självsäkerhet, beslutsamhet och dominans - egenskaper som sammankopplas med lägre självkontroll eftersom de ofta associeras med impulsivitet.
Å andra sidan existerar detta synsätt som förknippar självkontroll med makt, vilket tyder på att individer som kan tygla sitt beteende för att uppnå långsiktiga mål tenderar att uppfattas ha mer makt eftersom de visar förmågan att kontrollera både sig själva och sin omgivning för att uppnå resultat.
Individer med hög självkontroll ansågs otvivelaktigt som mäktigare
För att utvärdera förhållandet mellan självkontroll och makt genomförde forskarna i studien sju olika experiment med sammanlagt cirka 3 500 deltagare. Deltagarna var en mix av studenter och arbetande vuxna, vilket säkerställde en bred samhällsrepresentation. I vissa experiment deltog deltagarna i direkta interaktioner, vilket erbjöd en dynamisk realtidsinsikt om hur maktperspektiv skapas.
Den huvudsakliga mätstocken i experimenten var hur mäktiga individer uppfattades beroende på olika nivåer av självkontroll. Experimenten visade konsekvent att deltagarna såg individer som anpassade sina handlingar efter sina mål - vilket signalerar hög självkontroll - som mäktigare än de som inte gjorde det.
Konsekvent målfokus betydde mest
-Det spelade ingen roll om kollegan verkade tänka innan hen agerade, eller bara agerade utan att tänka. Det som betydde något för deltagarnas bedömningar var om kollegan agerade i linje med sina mål. Detta mönster höll i sig över en mängd olika mål i våra experiment, inklusive att spara pengar, vara frisk och läsa böcker, säger Pamela Smith, biträdande professor i management vid Rady School of Management och medförfattare av studien.
Win-win-situation med självkontroll
Individer som visade hög självkontroll uppfattades som mer självsäkra och kompetenta. Detta påverkar direkt maktfaktorn eftersom individer som utstrålar dessa egenskaper lättare får ledarpositioner eller auktoritet.
"Vår forskning föreslår ett sätt att uppnå makt genom hämningar och begränsning: utöva självkontroll," är forskarnas slutsats. De menar att "självkontrollkamper är vanliga i vardagen, och förmågan att ha självkontroll är dubbelt fördelaktig, eftersom det hjälper människor att uppnå sina intrapersonella mål och uppnå interpersonell makt."
