Resten av året jobbar du gratis

Schweiz som valde en väg med lägre skatter har idag 30 % högre BNP per capita och samtidigt bättre välfärd.

Från och med i går, söndag den 22 juni, kan du sluta inbilla dig att du arbetar för din egen och familjens skull. Det var nämligen då Skattebetalardagen 2025 inföll – dagen som markerar att resten av årets inkomster går rakt ner i statens fickor. Med andra ord: från och med nu jobbar du gratis.

Halva din lön ryker – mer än alla andra kostnader tillsammans

I år slutar en medelinkomsttagare med månadslön på 40 300 kronor att jobba för sig själv efter 172 dagar. Därefter väntar 193 dagar av arbete åt staten. Skatteandelen är i år 52,8 procent – en siffra som trots allt är den lägsta på nästan 20 år, men fortfarande innebär att staten tar mer än hälften av det du sliter ihop.

Som Christian Ekström på Skattebetalarna uttrycker det:

– Skatten är inte bara den största utgiften för en vanlig löntagare, den är större än alla andra tillsammans. Än så länge är det långt kvar till att man ens får behålla halva sin lön.

Skillnader mellan inkomstgrupper – men alla förlorar

Det spelar ingen roll om du tjänar lite eller mycket – staten tar sitt:

Medelinkomsttagare (40 300 kr/mån): Skattebetalardag 22 juni, skattebörda 52,8 %
Låginkomsttagare (26 900 kr/mån): Skattebetalardag 28 juni, skattebörda 51,3 %
Höginkomsttagare (80 600 kr/mån): Skattebetalardag 26 maj, skattebörda 60,2 %

Så medan höginkomsttagaren får börja slita för staten redan i maj, slipper låginkomsttagaren några veckors "gratisarbete" längre än snittet. Men oavsett nivå är det staten – och de som lever på skatterna – som är de stora vinnarna på ditt arbete.

Var du bor spelar också roll. I Degerfors börjar man jobba gratis redan den 18 juni, medan den i Österåker får några dagars respit till den 27 juni.

Skattebetalardagen är inte bara ett datum. Den är en tydlig påminnelse om att mer än hälften av allt du tjänar går till staten innan du själv får göra något vettigt för dina pengar.

Från och med idag – då jobbar du åt någon annan.

Fakta: Därför är höga skatter ett problem

Minskar arbetsviljan: Höga skatter på arbete gör det mindre lönsamt att jobba extra, ta ansvar och utbilda sig.
Hämmar företagande: Höga skatter tar resurser från dem som skapar tillväxt, vilket leder till färre investeringar, färre jobb och mindre innovation.
Flykten av kapital och kompetens: När skatten blir för hög flyttar både företag och talanger till länder med lägre skattetryck – det kallas brain drain.
Mindre tillväxt: Studier visar att höga skatter på arbete och kapital bromsar ekonomins tillväxt vilket gör alla fattigare.
Resursslöseri och ineffektivitet: Skattepengar används inte alltid effektivt i offentlig sektor – men kostnaden bärs av de som producerar värde i ekonomin.
Ökad skatteplanering: Ju högre skatten är, desto mer resurser läggs på att undvika den istället för att skapa värde.

Schweiz valde en annan väg

Vid en jämförelse med Schweiz, ett land som under 1970- och 80-talen låg på ungefär samma välståndsnivå som Sverige, blir skillnaden i utveckling tydlig. När Sverige började höja skatterna tog landet en annan riktning. Schweiz behöll ett lägre skattetryck och har idag en BNP per capita som är omkring 30 procent högre än Sveriges. Samtidigt erbjuder Schweiz bättre sjukvård, skola och utbildning. Det är dock viktigt att understryka att skillnaderna mellan länderna kan ha fler orsaker än skatternas nivå. Exempelvis är Sverige betydligt mer centralstyrt och byråkratiskt, medan Schweiz präglas av decentralisering och en stark tradition av direktdemokrati.