Reduktionsplikten har länge varit starkt kritiserad gällande effektivitet och kostnader och många menar att det endast handlar om symbolpolitik.
Här är några saker som ifrågasätts:
- Användning av djurfetter i biodrivmedel: En betydande del av de biodrivmedel som används för att uppfylla reduktionsplikten i Sverige baseras på importerade djurfetter, främst från slakteriavfall, skriver DN. Enligt Energimyndighetens statistik för 2022 utgjorde animaliska fetter 76 % av råvaran i HVO (hydrerad vegetabilisk olja), trots namnet. Dessa fetter importeras ofta från andra delar av världen, vilket medför långa transporter och därmed ökade utsläpp.
- Klimatpåverkan och hållbarhetsfrågor: Miljöorganisationer som Greenpeace och Fridays for Future har enligt SVT kritiserat användningen. De menar att dessa bränslen kan släppa ut lika mycket koldioxid som fossila bränslen vid förbränning, och att den totala klimatnyttan därför är tveksam. Dessutom kan ökad efterfrågan på djurfetter för biodrivmedel konkurrera med andra användningsområden, såsom djurfoder och kosmetik, vilket kan leda till prisökningar och etiska dilemman.
- Globalt klimat i Sverige: När Sverige finkammar världen på djurfetter, som redan är en bristvara, så minskar de exporterade ländernas möjligheter att framställa samma typ av bränsle och de får istället använda kolbaserade drivmedel. Det blir alltså en nollsummespel där djurfetterna endast transporteras för att sen användas i Sverige.
- Ekonomiska konsekvenser: Biodrivmedel är generellt dyrare än fossila bränslen, vilket leder till högre priser vid pumpen för konsumenterna, men det spär även på inflationen, enligt Riksrevisionens granskning.
- Osäkert om den gör någon nytta: Riksrevisionen har också påpekat att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är tillräckligt genomarbetad och att det finns risker för att den inte bidrar effektivt till att uppnå "klimatmålen". Det finns brister i konsekvensanalyser och beslutsunderlag, vilket kan leda till ineffektiva eller kontraproduktiva åtgärder.
- Importberoende och försörjningstrygghet: Sverige är starkt beroende av importerade biodrivmedel för att uppfylla reduktionsplikten. Enligt en rapport från f3 centre importerar Sverige mer än hälften av de biodrivmedel som konsumeras. Detta gör landet sårbart för förändringar på den globala marknaden och kan påverka försörjningstryggheten negativt.
Mycket tyder alltså på att reduktionsplikten inte fungerar, samtidigt som den påverkar svenskarnas ekonomi negativt.
Det krävs med andra ord starka gröna solglasögon på sig för att inte se att detta handlar om något annat än att "rädda klimatet".
