EU-kommissionen föreslår flera nya så kallade ”egna medel”, alltså inkomster som går direkt till EU-budgeten. Bland förslagen finns en extra skatt på stora företag, större EU-andel av utsläppshandeln, inkomster från klimattullar samt delar av medlemsländernas tobaksintäkter.

Totalt handlar det om cirka 65 miljarder euro per år.

Sverige hör till de länder som protesterar mest högljutt. Finansminister Elisabeth Svantesson varnar för att utvecklingen riskerar att flytta allt mer makt från medlemsländerna till Bryssel.

– Man öppnar Pandoras ask om man öppnar för många olika egna medel, säger hon till Tidningen Näringslivet.

Samtidigt medger hon att Sverige kan tvingas till kompromisser i de hårda förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för 2028–2034.

Utslaget på Sveriges heltidsarbetande motsvarar EU-avgiften idag omkring 1 000 kronor i månaden per person – pengar som skickas till EU:s växande budget för olika stödprogram, klimatsatsningar och projekt runt om i Europa, där stora delar aldrig märks av för vanliga svenska skattebetalare.

Detta samtidigt som IPCC i flera rapporter tonat ner de alarmistiska klimatprognoserna, samtidigt som kritiker menar att de kostsamma satsningarna knappt har någon märkbar påverkan alls.

Den kanske mest kontroversiella delen är den nya bolagsskatten, kallad CORE. Företag med en omsättning över 100 miljoner euro ska enligt förslaget betala mellan 100 000 och 750 000 euro om året – oavsett om bolaget går med vinst eller inte.

Kritiker menar att EU allt oftare svarar på nya problem med större budgetar, fler avgifter och ökad centralisering – en utveckling som många anser påminner allt mer om klassisk vänsterpolitik med växande offentliga system och ökad överstatlig kontroll.

Bakgrunden är att EU vill kraftigt expandera sina satsningar på bland annat försvar, klimatpolitik, konkurrenskraft och stöd till Ukraina. Samtidigt ska lånen från coronafonden börja betalas tillbaka.

Regeringen varnar dessutom för att Sveriges EU-avgift kan öka med mellan 60 och 100 procent om budgetplanerna går igenom.

I Europaparlamentet röstade de flesta svenska ledamöter nej till budgetlinjen och de nya EU-intäkterna. Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot. Centerpartiet lade enligt TN ner sina röster.

Miljöpartiet och Liberalerna röstade däremot för förslaget till ökade EU-avgifter.

För att nya EU-skatter faktiskt ska bli verklighet krävs dock enhällighet mellan medlemsländerna – och där hoppas Sverige fortfarande kunna sätta stopp.