Lån till bolaget där räntan kapitalbeskattas ger nästan alltid en lägre beskattning än uttag av lön och alltid lägre skatt än vad som uppkommer på utdelning från bolaget som företaget först betalat bolagsskatt på.
Exempel: Bolaget betalar ut 10 000 i ränta till dig. Du betalar kapitalskatt med 30 procent. Skatten blir 3000 kr och ditt netto 7000 kr, dvs. 70 procent. Låt oss jämföra med lägsta skatten på utdelning. Om bolaget har 10 000 kr i vinst ska 21,4 % betalas i bolagsskatt, dvs. 2140 kr. Om resterande 7860 kr kan ges som kapitalbeskattad utdelning (utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20 %) får mottagaren behålla (7860 - 7860 x 0,2 = 1572 kr) 6288 kr, dvs. 62,88 procent blir kvar av ursprungliga 10 000 kr.
Men, du måste låna ett rätt högt belopp till bolaget för att få en sådan här ränta. Det kan ställas mot vad du annars hade kunnat investera dina pengar i eller var du annars hade kunnat få ränta på dem eller annan avkastning. Den som är försiktig kan nämligen inte sätta räntesatsen högre än statslåneräntan plus en procentenhet när man lånar till sitt eget bolag. Överstiger den utbetalda räntan den marknadsmässiga räntan – överränta – blir det en helt annan skattemässig bedömning. Skatteverket anser att överränta skall anses vara en förtäckt utdelning. Överräntan kommer därför att beskattas enligt reglerna om skatt på utdelning i fåmansföretag.
Det betyder att överräntan kan beskattas på något av de sätt som gäller vid utdelning från fåmansbolag. Överräntan kapitalbeskattas om den ryms inom det kapitalbeskattade utdelningsutrymmet. Har utdelningsutrymmet redan utnyttjats fullt ut vid vanlig utdelning under året, beskattas förtäckt utdelning i form av överränta som en särskild inkomst av tjänst och läggs på toppen av lön och övriga förvärvsinkomster när den vanliga skatten beräknas.
Om man har ett bolag med låg kreditvärdighet så är den enda chansen att eventuellt få ett lån att vända sig till nån sån här ny, liten aktör, och där få betala en ränta på kanske 15%
Då är ju den marknadsmässiga räntan 15% för just det här bolaget. Kan man tycka.
Låt vara att det är en ovanlig situation att en ägare har pengar att låna ut till sitt bolag, samtidigt som bolaget inte är kreditvärdigt.
Men ändå..principen..
Där finns ett rättsfall som det hänvisas till på följande sajt där riktlinjen har satts av kammarrätten för vad marknadsmässig ränta skall anses vara:
http://goo.gl/DBiPGl
Detta rättsfall är från 2013 och riktlinjen har satts till statslåneräntan plus en procentenhet.
I och med att statslåneräntan är rätt låg nu i jämförelse med exempelvis 2010, så ger det inte så mycket låneränta.
https://goo.gl/epbMwH
I ett annat rättsfall från 2007 sattes räntan till statslåneräntan plus 3 procentenheter. Det var Skatteverket som tyckte att 3 procent var marknadsmässigt just då. Domstolen nämnde i det fallet följande om man ville ha en låneränta utöver detta:
"Kammarrätten, som konstaterade att skattelagstiftningen saknar bestämmelser om vad som är marknadsmässig ränta vid inlåning till fåmansföretag, menade att frågan om marknadsmässig ränta får avgöras från fall till fall med beaktande av vilka villkor samma företag skulle erhålla vid lån från utomstående långivare för ett liknande lån, det risktagande långivaren utsätter sig för, möjligheterna att omförhandla ingånget avtal samt den säkerhet som bolaget kan lämna för lånet".
Jag vet nu inte varför låneräntan som godtas skiljer sig mellan 2007 och 2013 års rättsfall, jag har inte studerat rättsfallen.
Men, som sagt, vill man vara försiktig får man hålla sig till statslåneräntan plus en procentenhet. Vill man ha en högre ränta bör man i vart fall läsa det rättsfall jag här nämnde och liknande rättsfall om de finns för att se hur domstolarna tillämpade förutsättningarna för att sätta en högre räntesats.
Om du vill läsa ett sammandrag av ett rättsfall där räntan ansågs för hög och där en uppdelning därför gjordes mellan marknadsmässig ränta och förtäckt ränta, kan du titta här:
http://goo.gl/6UqZty
Hoppas det var tillfyllest.
Med vänliga hälsningar
John Knutsson
http://goo.gl/NHUrFR
Mvh John Knutsson
Vill ni ha mitt tips så samla istället in information om alla fall liknande det jag beskriver ovan, be om deras fullmakt och så starta en grupptalan i EU mot Skatteverket.
"Tumregel utgå från att marknadsräntan – om omständigheterna inte utvisar annat – bör anses vara statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg för 3 %-enheter."
Har jag förstått det hela rätt att en marknadsmässig ränta utifrån denna tolkning skulle vara 3,51% baserat på Statslåneräntan 2018-11-30 0,51?
Ser att artiklarna har ett antal år på nacken, är detta fortfarande en rimlig tumregel?
Är det rimligt att anta att man kan resonera på samma sätt vid utlåning till fåmansbolag?