Tidös egna medborgarskap kan ha avgjort valet

Det finns en ganska obekväm matematisk aspekt av valresultatet som det uppenbarligen är svårt att tala om utan att diskussionen omedelbart övergår från siffrorna till vilka ord man får använda, men det är bra att Sverigedemokraterna vågar tala om detta, det vill säga att Sverige redan på valnatten hade haft en tydlig vinst för Tidöregeringen om det inte vore för invandrarrösterna. Till och med de nya invandrare som Tidöregeringen själva gav medborgarskap till avgjorde sannolikt valet.

För sedan valet 2022 har omkring 200 000 människor fått svenskt medborgarskap. Kent Ekeroth räknar med 217 000 sedan Tidöregeringen tillträdde och konstaterar att valmarginalen samtidigt bara handlar om några tiotusental röster. Hans beräkning är att de nya medborgarna, efter hänsyn till valdeltagande och hur motsvarande väljargrupper röstar, kan ha gett oppositionen ett netto på omkring 46 000 röster.

Det är en modellberäkning och inte något som går att läsa direkt ur valresultatet. Men storleksordningen är knappast ointressant när blockskillnaden är mindre än så.

Ekeroth uttrycker slutsatsen betydligt mindre försiktigt:

Hade man inte gett ut 220 000 medborgarskap hade Tidö vunnit valet.

Redan före valet sade Jimmie Åkesson ungefär samma sak om den demografiska förändringens betydelse:

Det här kan bli det första valet i Sverige där den muslimska invandringen som vi har haft fäller avgörandet i ett riksdagsval.

Efter debatten utvecklade han resonemanget och sade att S och V genom invandringen från den muslimska världen hade "skaffat sig politisk makt i Sverige" och att detta oroade honom.

Det mest intressanta är kanske att Tobias Hübinette, som knappast kan misstänkas för att försöka hjälpa Sverigedemokraterna, gör en närmast parallell analys. Efter valet skriver han att omkring 200 000 invandrare har fått medborgarskap sedan 2022, att en absolut majoritet har utomeuropeisk bakgrund och att de nu fick rösta i riksdagsval för första gången. Han konstaterar också att omkring 70 procent av väljarna med utländsk bakgrund enligt SVT:s Valu röstade på oppositionen.

Hans slutsats är mycket tydlig:

Sammanfattningsvis går det därför att säga att väljarna med utomeuropeisk bakgrund både förorsakade S' nedgång och V:s uppgång och oppositionens troliga seger i gårdagens riksdagsval.

Redan dagen före valet skrev Hübinette att mycket tydde på att Tidöpartierna skulle ha vunnit om endast majoritetssvenskar samt väljare med nordisk och europeisk bakgrund hade röstat.

Det betyder naturligtvis inte att någon svensk medborgares avgivna röst är mindre giltig än någon annans. Den intressanta politiska frågan ligger ett steg tidigare. Staten bestämmer vilka krav som ska ställas för medborgarskap och därmed vilka människor som permanent får rösträtt i svenska riksdagsval.

När över 200 000 nya medborgarskap delas ut under en enda mandatperiod samtidigt som väljargruppen i fråga mycket kraftigt lutar åt ena politiska hållet, och valet därefter avgörs med några tiotusental röster, är det inte särskilt mystiskt att medborgarskapspolitiken kan påverka regeringsmakten.

Man kan ogilla den slutsatsen. Man kan ogilla Ekeroths språk. Man kan tycka att Åkesson uttryckte sig provocerande. Men själva den demografiska matematiken försvinner inte för att den upplevs som obehaglig.