När elräkningarna började skjuta i höjden vände många svenskar klimatpolitiken ryggen. En ny studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att hushåll som drabbades av höga elpriser blev 20 procent mer negativa till koldioxidskatt.

Studien omfattade 4 000 hushåll som bor nära gränsen mellan två av Sveriges elområden. De som plötsligt fick betala dubbelt så mycket för el blev mer kritiska till klimatåtgärder, särskilt skatter på fossila bränslen.

– Folk överskattar kostnaden och underskattar klimatnyttan. Det är ett pedagogiskt problem, säger Jens Ewald, doktorand och studiens författare.

Varför högre skatter för svenska folket skulle ändra klimatet i en global värld kommer inte fram i artikeln.

Jag mejlade därför Jens Ewald och fick svar:

– Klimatförändringarna är en global utmaning som kräver globala lösningar. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi i Sverige lever på ett sätt som överskrider planetens gränser. Nationalekonomiska forskare är enhälliga i att koldioxidskatt (eller koldioxidprissättning för att vara precis) är det billigaste styrmedlet att använda sig av.

Vilka är gränserna för hur vi får leva och vilken har satt upp dem?

– När jag använde begreppet "gränser" syftade jag på konceptet "planetära gränser". Detta är ett etablerat begrepp från miljöforskningen som beskriver miljöprocesser avgörande för jordens stabilitet och människans välbefinnande. Det handlar alltså inte om att sätta regler för hur individer ska leva, utan snarare om att förstå vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv.

Samtidigt planeras flera hundra nya kolkraftverk (lågt räknat, vissa källor pekar på över 2000) att byggas runt om i världen, med majoriteten i Kina, Indien och Sydostasien.

De måste ha missat memot om en pågående klimatapokalyps.

Jag ställer mig fortfarande tvekande till om ännu högre skatter för svenskar som arbetar verkligen kan rädda planeten från undergång.


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.