“Vi trodde att AI-kunniga personer skulle vara bättre på att både använda och bedöma resultaten från AI-system – men det var inte fallet,” säger professor Robin Welsch.

“Det mest förvånande är att högre AI-kunskap leder till större överdriven självsäkerhet.”

Studien AI makes you smarter but none the wiser: The disconnect between performance and metacognition, omfattade omkring 500 deltagare som fick lösa logiska problem från det amerikanska juristprovet LSAT. Hälften använde AI-stöd, hälften inte. Resultatet: AI förbättrade prestationen med i snitt tre poäng – men deltagarna överskattade sina resultat med fyra.

Forskarna fann också att de mest AI-litterata deltagarna hade sämst förmåga att bedöma hur väl de faktiskt presterade.

“AI hjälper oss att tänka, men den lär oss inte att tänka bättre,” säger doktorand Daniela da Silva Fernandes. “Vi behöver verktyg som får oss att reflektera – inte bara trycka in en prompt och nöja oss med svaret.”

Resultaten visar att AI visserligen stärker vår kognitiva prestation men försämrar vår självkännedom. Eller som forskarna uttrycker det: tekniken gör oss smartare – men inte klokare.

Vad är Dunning–Kruger-effekten?

Dunning–Kruger-effekten beskriver en psykologisk snedvridning där människor med låg kunskap inom ett område ofta överskattar sin kompetens – medan verkliga experter tenderar att underskatta sin. Fenomenet identifierades 1999 av psykologerna David Dunning och Justin Kruger vid Cornell University. Effekten visar hur svårt det är att bedöma sin egen förmåga objektivt – ju mindre man vet, desto säkrare känner man sig.