Vill dubbla antalet poliskameror

Moderaterna går till val på att polisens kamerabevakning ska byggas ut kraftigt under de kommande åren. Målet är att gå från cirka 5 000 kameror vid slutet av 2027 till 10 000 kameror innan utgången av 2029. Moderaterna uppskattar kostnaden till omkring två miljarder kronor.

Enligt partiet är polisen redan på god väg att nå dagens mål. Vid slutet av 2024 fanns drygt 3 900 poliskameror i Sverige, jämfört med färre än 1 000 kameror år 2022.

– De allra bästa resultaten är de brott som aldrig kan begås längre utan som upptäcks i förväg när man följer en person i realtid, sade Kristersson.

Kritiker varnar för övervakningssamhälle

Kritiker menar att omfattande kamerabevakning riskerar att flytta gränsen för hur mycket staten övervakar medborgarna i vardagen. Det finns också oro för att tekniken i framtiden kan kopplas ihop med AI-baserad ansiktsigenkänning och automatiserad identifiering av personer i realtid.

Flera integritetsorganisationer har tidigare varnat för att sådana system kan missbrukas av både myndigheter och framtida regeringar, särskilt om reglerna förändras över tid.

AI pekade fel person som misstänkt

Debatten har också aktualiserats av uppmärksammade fall där AI-baserad ansiktsigenkänning pekat ut fel personer.

SVT Nyheter har tidigare rapporterat om Porcha Woodruff i Detroit, USA, som greps av polis efter att ett AI-system felaktigt identifierat henne som misstänkt för bilstöld och rån. Woodruff var gravid i åttonde månaden när hon greps.

– Jag sa att de hade tagit fel person, men de lyssnade inte, sade hon till SVT Nyheter.

Organisationen The Innocence Project har identifierat flera fall där personer felaktigt pekats ut av ansiktsigenkänningssystem. Kritiker menar att tekniken fortfarande har problem med träffsäkerheten.

Balansgång mellan trygghet, frihet och verklighet

För många företagare är övervakningskameror inte bara en politisk fråga utan en praktisk verklighet. Butiker, restauranger, bensinstationer och andra verksamheter som utsätts för stölder, hot och skadegörelse använder redan kameror som en del av säkerhetsarbetet.

Samtidigt väcker utvecklingen frågor om var gränsen ska gå mellan trygghet och personlig integritet när allt fler människor kan övervakas i realtid.

Förespråkare menar att fler kameror kan rädda liv, förebygga våldsbrott och hjälpa brottsoffer att få rättvisa. Kritiker varnar däremot för att ett samhälle med omfattande övervakning riskerar att förändra relationen mellan staten och medborgarna på lång sikt.

Ökad övervakning har samtidigt ett pris och debatten om var gränsen ska dras lär fortsätta. Frågan är hur mycket övervakning människor är beredda att acceptera i utbyte mot ökad trygghet.