Vad tycker du?
- Vilket parti röstar du på?
- Vad tycker du om Facebook?
- Åker du helst kommunalt eller bil till jobbet?
Svaren på dessa frågor ger uttryck för åsikter som för de allra flesta lätt kan ändras utifrån situation och ibland också påverkan från andra. Om Facebook börjar ta betalt, ditt favoritparti bestämmer sig för ett partiprogram hämtat från medeltiden eller någon av kollegorna kring fikabordet argumenterar väl om växthuseffekten kan det innebära att vi ändrar våra åsikter.
Ta nu en funderare på följande frågor:
- Tycker du att en kvinna har sig själv att skylla utifrån klädseln om hon blir sexuellt trakasserad?
- Vad anser du om invandring?
- Är det OK att vara otrogen?
Värderingar är åsikter som är så djupt förankrade i oss att de inte förändras över tid annat än vid dramatiska livssituationer.
Hur du svarar på ovan frågor avgörs av dina värderingar. Det tar betydligt längre tid och kräver mer drastiska livsförändringar för att du ska ändra detta. Men även ovan kan vara frågor som en del – trots att de är tillspetsade – svarar på ett visst sätt men sedan ändrar sig när de funderat en stund. Det beror inte nödvändigtvis på att vi ändrat värderingar, snarare att vi först svarade utan eftertanke. Det kan också bero på att vi anpassar vårt svar utifrån den omgivning som lyssnar.
Tre frågor till;
- Vad tycker du är riktigt, riktigt fel?
- Vad gör dig heligt förbannad?
- Vad skulle du aldrig någonsin göra?
Hur du sedan beter dig och uttrycker dig påverkas av andra faktorer. Kanske ger du inte uttryck för vissa av dina värderingar i sammanhang där dina värderingar skulle röna ogillande från omgivningen. Då kommer vi in på mekanismer som betyder mer för hur vi beter oss än våra värderingar och det är grupptryck, självkänsla och självbevarelsedrift.
I en organisationskultur är syftet med värderingar ofta att forma ett beteende som är gynnsamt för organisationen. I detta vill man också väva in en anda av att man är ett schysst företag. Man tar hänsyn till vissa etiska spelregler – samtidigt som man tjänar pengar, typ. Som att barnarbete är fel, det är fel att ljuga och vi ska inte fuska. Samtidigt som vi ska göra bra affärer. Men om vi måste välja då – vad gör vi då?
För att ställa det på sin spets; De verkliga värderingarna styr om vi skulle ta en affär eller inte. Sedan kan en organisations värderingar vara att ”vi ska dra in så mycket stålar det bara går, till vilket pris som helst, så länge vi inte riskerar fängelsestraff”. Fine. Men det är inte alltid det som förmedlas i tjusiga PowerPoints.
Att arbeta med värderingar är att väva in tongivande beteenden som utgår från vilka ni är idag och vilka ni vill vara (er vision), samtidigt som ni tar hänsyn till er affärsidé och era mål. Men resultat, beläggning och lönsamhet är inte värderingsord, det är mål eller möjligen förkortningar av de strategier som ska leda dit. Värderingar är inte katchiga nyckelord som låter bra i kundens öron utan är till för er som arbetar i organisationen.
Värderingarna ska fungera som ett rättesnöre för vad som är rätt och fel – hur ni ska bete er i olika situationer. Om du någon gång tvekar över vad som är rätt, så ska er vision och era värderingar göra det glasklart hur du ska agera.
