Rekordlönsamhet för svenska nötköttsbönder – men nu kommer varningssignaler

Lönsamheten i det svenska lantbruket fortsätter att förbättras, men bakom siffrorna döljer sig stora skillnader. Det visar höstens Lantbruksbarometer från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.

Nötköttsproducenterna är de stora vinnarna. Deras lönsamhetsindex har nått 62, den högsta nivån på 20 år. Stark efterfrågan på svenskt nötkött och ett begränsat utbud har drivit upp priserna.

Men de höga priserna har också fått lantbrukare att satsa på fler djur. Och nu kommer varningssignalerna.

25 500 fler nötdjur på ett år

Enligt färska siffror från Jordbruksverket fanns det 1 425 000 nötkreatur i Sverige i juni 2026. Det är nästan 25 500 fler än året före, ett trendbrott efter flera års minskning.

Antalet kor för uppfödning av kalvar har ökat med 3,9 procent och antalet kalvar med 3,6 procent. Även antalet mjölkkor har ökat något.

Trots uppgången är den långsiktiga utvecklingen en annan. Sedan år 2000 har antalet mjölkkor minskat med 31 procent, medan antalet kor för uppfödning av kalvar har ökat med 22 procent. Totalt sett har Sverige färre nötkreatur än tidigare.

Och nu kan de höga köttpriserna få en baksida. Sveriges Radio rapporterar om slaktköer, samtidigt som Anna Hessle, forskare i nötköttsproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), varnar för att marknaden redan kan vara mättad.

Om utbudet fortsätter att öka utan att efterfrågan följer med riskerar de höga priser som gynnat nötköttsproducenterna att pressas tillbaka.

Grisföretagens lönsamhet rasar

För grisproducenterna ser situationen helt annorlunda ut. Deras lönsamhetsindex har fallit från 54 i våras till 0 under hösten. Ökad konkurrens och sänkta avräkningspriser ligger bakom nedgången.

Även mjölkproducenterna tappar, från ett index på 44 till 34. Vid höstens mätning 2025 låg mjölkföretagarnas index så högt som 88, enligt vårens Lantbruksbarometer.

– Nötköttsproducenterna gynnas fortsatt av stark efterfrågan och höga köttpriser, medan avräkningspriset har försvagats inom grisproduktion. Lantbrukarnas förutsättningar förändras snabbt utifrån global osäkerhet, konkurrens, räntor och energipriser. Kontroll och handlingsberedskap blir därför allt viktigare, säger Cecilia Melin, lantbruksrådgivare på Ludvig & Co.

Den negativa utvecklingen för grisföretagen kommer efter en lång period av minskad produktion. Enligt Jordbruksverket har antalet grisar i Sverige minskat med drygt 30 procent sedan år 2000. Det senaste året har antalet däremot varit i stort sett oförändrat.

Investeringarna ökar trots osäkerheten

Totalt uppger 53 procent av lantbrukarna att lönsamheten är ganska eller mycket god. Det samlade lönsamhetsindexet har stigit från 3 till 7 sedan i våras.

Trots osäkerheten fortsätter många lantbrukare att investera. Under 2025 ökade lantbrukarnas skuldsättning med 3,5 procent, den största ökningen i kronor räknat sedan 2021.

– Trots ökad osäkerhet ser vi att många företag väljer att fortsätta investera för framtiden. Det är ett viktigt styrkebesked för en näring som spelar en avgörande roll för svensk livsmedelsförsörjning och konkurrenskraft, säger Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank.

Samtidigt dämpar förväntningar om högre kostnader för diesel, gödning och andra insatsvaror framtidstron.

Höstens Lantbruksbarometer bygger på intervjuer med 500 svenska lantbrukare, genomförda av Verian den 9–17 september 2026. Undersökningen mäter lantbrukarnas egen bedömning av lönsamheten, inte företagens faktiska bokförda resultat.