En äldre dam står där och matar fåglar. Där finns svanar, änder, kråkor och i luften några måsar. Plötsligt slänger damen en större brödbit och en mås dyker kvickt och kniper den före dom andra fåglarna.

Svanarna och änderna ser brödbiten, men har ingen chans att kunna ta den. Kråkorna och kajorna däremot – försöker – men hinner inte. De gör istället gemensam sak mot denna fiende.

De anfaller i luften och försöker hacka måsen i huvudet. Det är strid på liv och död.

Måsen får inte tillräckligt med utrymme för att kunna flyga ordentligt – utan flaxar, nästan stillastående – medan de andra går till allt vildare anfall. Måsen har ett enda val, som det synes – att släppa brödbiten och låta någon annan ta över den ensamma fienderollen – annars går den mot en snar död.

Nu gör inte måsen det. Istället slutar den flyga och nästan ramlar ner i vattnet, där den sätter sig gungandes på måsars vis. De andra tvingas avbryta sina attacker, för de kan inte vara i vattnet. Dom kan inte heller tillåta sig att flyga så nära, att dom riskerar att hamna i det. Måsen har vunnit och kan ensam och oskadad avnjuta sin nyvunna brödbit, trots en i antal överlägsen fiende.

Vad var nu detta? Jo, ett maximalt hanterande av den egna operationella effektiviteten och nyttjande av den strategiska positionen.

Så här förhåller det sig; de flesta förväxlar idag operationell effektivitet med strategi. Man för in nya produktivitetshöjande och kostnads- sänkande insatser för att bli billigare än konkurrenterna, som i sin tur gör samma sak och prisspiralen går rakt ner, tillsammans med lönsam- heten. Inget företag kan i längden behålla sin konkurrensfördel om den enbart baseras på, att göra samma sak som konkurrenterna ännu billigare.

Detta kallas den operationella effektiviteten och betyder bara, att man gör just samma sak som konkurrenterna lite billigare. Sådana försprång hämtas alltid in. Företaget måste också göra andra annorlunda, värdeskapande insatser för kunden. Först då, har det skaffat sig en strategisk position. Precis som måsen.

Måsen var inte bättre flygare i sitt begränsade luftrum. Den flaxade med vingarna på samma sätt som sina fiender. Alla visade upp sin operationella effektivitet, men måsen vann genom att sätta sig i vattnet – en ointaglig position i detta läge och därmed – en strategisk positionering.