Vad betyder periodisering?

Periodisering innebär att man justerar de belopp som hör till en annan period i resultaträkningen. Utgifterna eller i vissa fall inkomsterna bokförs då till rätt period. Det kan ju vara så att du betalar för något som i själva verket inte börjar gälla förrän senare såsom en försäkring som man betalar i förskott. För att det då ska se rätt ut i bokföringen så periodiserar man om den delen av förskottet som avser en annan period till exempel nästa år.

Syftet med periodisering är alltså att rätt kostnad/intäkt ska redovisas under rätt period för att resultatet ska vara rättvisande. För att förstå detta helt är det viktigt att kunna skilja på begreppen:

• Utbetalning: Sker när själva betalningen sker.
• Inbetalning: Sker när betalningen kommer in.
• Utgift: Uppstår vid anskaffningstillfället som vanligen är när man köper något.
• Inkomst: Uppstår vid försäljningstillfället.
• Kostnad: Den del av utgiften som man hänför till en viss period.
• Intäkt: Den del av inkomsten som hör till en viss period.

För det mesta är det endast ett fåtal av företagets konton som behöver periodiseras och då brukar man säga att det främst handlar om en del utgiftskonton.

Hur periodisera kostnader?

Vid årsbokslutet ska en lista över periodiserade intäkter och kostnader lämnas som en bokslutsbilaga för att man ska kunna dokumentera de aktiva periodiseringarna.

Enligt rekommendationer från bokföringsnämnden skall alla företag periodisera kostnader och intäkter som ett minimum på årsbasis.

Periodiserade kostnader redovisas i kontogrupp 17** och räknas som en del av företagets omsättningstillgångar.

Periodiserade intäkter redovisas i kontogrupp 29** och räknas som en del av företagets kortfristiga skulder.

Läs även: Avsättning till periodiseringsfond

Exempel på bokföring av periodisering

Det är vanligt förekommande att du som företagare betalar hyra för lokal eller kontor varje kvartal. Du betalar då hyran i förväg och den månaden som är nu ska då bokföras som hyra medan resterande del ska bokföras som förutbetald hyra. Låt säga att månadshyran ligger på 10 000 kronor dvs. 30 000 kronor för tre månader.

När nästa månad sedan kommer så bokför man den hyran trots att betalning redan tidigare skett. Det gör man då så här.

Sedan gör du likadant när den sista månaden kommer.

Periodisering av anläggnings- och omsättningstillgångar

I balansräkningen finner man två olika sorters tillgångar; anläggnings- och omsättningstillgångar som det är viktigt att man särar på enligt följande:

• Lagtextens definition av anläggningstillgång, ÅRL 4. kap 1 §: ”Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten”. Dessa till för långsiktigt innehav.
• Lagtextens definition av omsättningstillgång, ÅRL 4. kap 1 §: ”Med omsättningstillgång förstås annan tillgång”. Dessa är de som inte innefattas i definitionen anläggningstillgångar och är till för kortsiktigt innehav.

På så vis skiljer man på om det ska klassas som en inventarie som tas upp som en tillgång eller som en förbrukningsinventarie som tar upp som en kostnad.

Anläggningstillgångar

För att tillgången ska räknas som en inventarie ska den uppfylla följande kriterier:

• Avsikten med den är att den ska användas för stadigvarande bruk
• Den ska ha en nyttjandeperiod på 3 år eller mer
• Anskaffningsvärdet ska överstiga 5000/10000 kronor i mindre företag och ca 20000 kronor i större företag.

För dessa rekommenderas man att använda sig av den indirekta metoden för avskrivning av anläggningstillgångar. Den innebär att tillgångarna bokförs på två olika konton. Ett konto för anskaffningsvärdet (debet) och ett konto för de hittills gjorda avskrivningarna (kredit).

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångarna delas in i olika typer:

• Lagerförda artiklar
• Fordringar på kunder & leverantörer
• Fordringar på anställda, myndigheter med flera
• Förutbetalda kostnader
• Placeringar med kort löptid
• Likvida medel i olika former

När det handlar om bokföring av omsättningstillgångar så brukar man använda sig av följande kontoklasser.

• 14**, Lagerförda varor och tjänster
• 15**, Fordringar på kunder
• 16**, Övriga kortfristiga fordringar.
• 17**, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.
• 18**, Kortfristiga placeringar.
• 19**, Likvida medel.