En alarmerande bild av arbetsmarknadens framtid i Sverige har återigen lyfts fram som pekar på det ökande gapet mellan utrikes födda och svenskfödda. Enligt ekonomiprofessorn Johan Eklund, som tillsammans med nationalekonomen Johan P. Larsson har skrivit boken Det nya utanförskapet – Självförsörjningens utveckling och välfärdsstatens framtid, står Sverige inför en allvarlig utmaning. Det går att läsa i TN.

Författarnas siffror belyser att omkring 700 000 personer i Sverige år 2021 inte försörjde sig själva. Det tar särskilt lång tid för utomeuropeiska invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden, där siffror visar att självförsörjningsgraden är betydligt lägre för vissa grupper, särskilt från Afrika och Mellanöstern. Detta skapar ett "integrationsgap", vilket de menar måste hanteras.

Under ett seminarium nyligen där Johan Eklund presenterade sin bok, nämnde han behovet av att diskutera detta på ett nyanserat sätt. Han varnade för att om inget görs riskerar situationen att ytterligare undergräva välfärdsstaten.

– Antingen försörjer du dig själv eller så försörjs du av någon annan. Gränsen går vid en nettoinkomst på 13 300 kronor i månaden efter att en genomsnittlig kommunalskatt dragits. Sverige har en befolkning på 10 miljoner personer där 5,6 miljoner är i arbetsför ålder. Av dessa försörjer 3,8 miljoner sig själva medan 1,8 miljoner inte gör det. Det innebär alltså att 1 person i Sverige försörjer 3 personer, sig själv och två till. Långtidsarbetslösheten speglar att det finns någonting på arbetsmarknaden som vi behöver ta på allvar.

– Sverige slits sönder och det finns mekanismer i rörelse som är skadliga för samhället. Vi måste hitta vägar att prata om det här på ett välinformerat sätt och det är motivet till den här boken.

Immigration - vinst eller förlust?

Tidningen The Economist ställde sig frågan om varför danskarna har vänt ryggen mot immigration. Kanske beror det på att Danmarks finansdepartement har publicerat siffror som visar på samma sak som Johan Eklunds forskning.


Statistiken visar befolkningens ekonomiska nettobidrag till den danska offentliga ekonomin. 

Fram till ungefär 30-årsåldern är alla en nettokostnad för samhället. Därefter börjar danskar och människor med ursprung i väst att bidra positivt till det offentliga - de betalar mer i skatt än vad exempelvis vård, skola och annat kostar. Vid pension blir allt fler nettobidragstagare igen.

Migranter från MENA-regionen (Mellanöstern och Nordafrika), Pakistan och Turkiet blir dock som kollektiv aldrig nettobidragsgivare. Ekonomiskt blir de aldrig en tillgång för samhället. Inte heller deras barn.

Detta gäller Danmark. Vi kan nog anta att Sverige som totalt misslyckats med integrationen inte ser bättre ut.

Migration från dessa regioner kommer alltså aldrig att rädda pensionen för svenska folket, tvärtom. Ekonomin blir sämre - vi blir fattigare, det blir ingen vinst senare. Åtminstone inte med nuvarande system och politik.


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.