OLIKA TYPER AV OFFENTLIG FINANSIERING

Det finns olika typer av offentlig finansiering, där finansieringsform och villkor för stöd varierar beroende på program.

• Bidrag: Bidrag utan krav på ägande eller återbetalning är den vanligaste formen av offentlig finansiering. Återbetalning kan dock bli aktuellt om bidraget inte används till ett avtalat specifikt projekt eller om överenskomna projektplaner frångås. Exempel på stöd: Forsknings- och utvecklingsprojekt från VINNOVA eller EU-kommissionen.
• Mjuka lån: Lån som exempelvis kan efterskänkas mot godkänd projektrapportering och en godkänd kostnadsredovisning eller som kan efterskänkas om projektet läggs ner på grund av skäl som den sökande inte kan råda över. Exempel på stöd: Stöd till utlandsetablering eller projektexport från Nordiska Projektexportfonden (NOPEF).
• Lån från offentliga finansiärer: Lån för viss typ av investeringar. Exempel på stöd: Lån till miljöprojekt från Nordiska Investeringsbanken (NIB) eller Europeiska Investeringsbanken (EIB).
• Riskkapital från offentliga aktörer: Riskkapital för viss typ av investeringar: Exempel på stöd: Riskkapital till internationaliseringsprojekt i vissa länder utanför Sverige från Swedfund eller Nefco. Mer om riskkapital HÄR.
  

OLIKA KRAV PÅ SÖKANDE

De flesta stödprogram är öppna för alla typer av aktörer, exempelvis företag, institut, universitet och organisationer. Enskilda företag kan i vissa fall söka direktfinansiering (exempelvis lån från ALMI eller Industrifonden) men vanligast är att näringsfrämjande insatser kanaliseras via projekt där flera aktörer, inklusive företag, medverkar. Ofta är det en fördel om olika typer av aktörer samverkar. I svenska program uppmuntras ofta samverkan mellan företag och universitet. Vad gäller program från EU ska projekten ofta omfatta samarbete mellan flera deltagare från olika länder.

OLIKA NIVÅER PÅ STÖD

Vilka kostnader som är stödberättigade varierar kraftigt mellan olika program. I vissa program är alla kostnader som är nödvändiga för att genomföra projektet stödberättigade. För deltagande företag finansieras sedan dessa stödberättigade kostnader generellt med mellan 20–60 procent. I andra program finns ett tak för maximalt bidrag per företag.

”Vi ville investera i modern miljövänlig utrustning till vår industri. När vi undersökte möjligheterna för att få stöd för detta fick vi reda på att vi kunde söka EU-bidrag för att göra ett demonstrationsprojekt för ny miljövänlig innovativ teknik. Detta innebar att vi inte bara kunde söka stöd för kostnaderna för utrustningen utan också för alla andra projektrelaterade kostnader såsom personalkostnader, förbrukningsmaterial,lokalhyra och overhead. Av dessa fick vi 30 procent i bidrag och det motsvarade två gånger så mycket som kostnaden för själva utrustningen, som vi endast hade tänkt söka stöd för i inledningsskedet.” - Projektledare, industriföretag

OLIKA ANSÖKNINGSTIDER

Till vissa program går det att skicka ansökningar löpande men många program använder i stället ett utlysningsförfarande. I en utlysning specificeras bl.a. vilka typer av projekt som kommer att finansieras, villkor och krav för sökande, budgeten för utlysningen samt deadline för inlämnande av ansökningar.

OLIKA HANDLÄGGNINGSTIDER

Generellt är kostnader stödberättigade fr.o.m. det datum när ett projektkontrakt mellan den stödgivande myndigheten och projektkonsortiet/företaget undertecknas. I vissa fall kan dock kostnader vara stödberättigade redan från det datum då ansökan registrerats, förutsatt att ansökan blir godkänd.

Utvärderings- och handläggningstiden för stöd och lån varierar stort mellan olika program och kan vara allt mellan två veckor till nio månader. Den beror bl.a. på den stödberättigade myndighetens rutiner, hur stort belopp som distribueras i ansökningsomgången, hur många som söker stöd och om ansökningshandlingarna är kompletta. Ett bra tips är att kontakta berörd myndighet eller organisation för uppgift om beräknad utvärderings- och handläggningstid.

”Vi ville söka stöd för utveckling av ny programvara. Problemet var att vi kommit för långt och innan vi skulle kunna söka och få svar från EU, så skulle projektet redan vara avslutat. Nästa gång ska vi vara ute i god tid.” - Utvecklingschef, IT-företag

Program för offentlig finansiering initieras och drivs av myndigheter och organisationer från hela världen. För svenska tillväxtföretag finns bl.a. många intressanta program från Sverige, Norden, EU och europeiska program som inte är kopplade till EU. Nedan följer exempel på intressanta program och villkor för att söka finansiering. När ert företag vill söka finansiering bör ni kontakta stödgivande myndighet/organisation för att verifiera aktuella villkor och möjligheter.

Att göra en framgångsrik ansökan

• Välj rätt program

En förutsättning för att kunna få medel är att projektet ska bidra till att uppnå ett programs mål.

Det finns ofta flera svenska, nordiska och EU-program inom ett och samma område. Var noggrann när Du väljer program och stäm av att det projekt ni planerar verkligen uppfyller kraven för att få stöd i det program som ert företag söker till.

• Var ute i god tid

Tänk på att det kan ta tid att få ihop ett bra projektkonsortium med samarbetspartners och medfinansiärer. Om ett projektkonsortium söker ska samtliga deltagare ha ett intresse och en tydlig roll i projektet. Att skriva en ansökan tar tid, särskilt om det finns flera partners i olika länder som ska vara delaktiga.

• Förankra projektidén i det egna företaget

Det är viktigt att projektidén är väl förankrad i det egna företaget och att den har brett stöd av dem som ska utföra arbetet.

• Välj partners med omsorg

Om projektet ska genomföras tillsammans med samarbetspartners ska ni förklara varför och vilket mervärde det ger och hur samarbetet ska ske. Partners i projektet ska komplettera varandra. Välj partners med omsorg, tänk på att ni ska samarbeta under flera år. Om ni söker partners i EU finns flera sökmotorer med information om företag och universitet som vill delta i EU-projekt.

• Upprätta konsortialavtal

Ett bra sätt att undvika konflikter mellan partners under eller efter ett projekt är att redan innan projektet startar upprätta ett konsortialavtal. Konsortialavtalet kan t.ex. reglera vem som äger upphovsrätt och nyttjanderätt till projektresultaten, sekretessfrågor osv.

• Var tydlig och noggrann

Tänk på att tydligt formulera Din ansökan. Centrala delar är syftet, målet, målgruppen och genomförandet. Visa om och i sådant fall vad som är unikt med just det här projektet. Inom EU-programmen efterfrågas ofta nyskapande och innovativa projekt. Resultat ska uppnås inom ramen för projekttiden. Ansökan måste vara komplett och alla formella krav ska vara uppfyllda. En projektansökan skrivs ofta delvis på förtryckta ansökningsblanketter som i de flesta fall kan laddas ned från Internet.

• Utforma en realistisk budget

Ägna tid åt att utforma budget så att den blir så realistisk som möjligt. Är det flera partners i projektet ska budgeten vara väl avvägd mellan partners i förhållande till deras arbetsinsats. Medfinansiering i form av finansiella och/eller personella resurser ska ofta vara styrkta innan ansökan skickas in.

• Visa hur ni ska sprida resultatet

Efter projekttidens slut är det en fördel om resultaten av projektet kan leva vidare i organisationen men även utanför. Hur ska ni informera omgivningen om projektet, dels under projekttiden, dels efteråt? Till vilka målgrupper ska ni rikta informationen och på vilket sätt? I EU-projekt ska behållningen av projektet ofta vara till nytta för andra länder än dem som ingår i själva projektet.

Fler tips om offentligt stöd hittar du här

Allt om EU-bidrag finns här