Nyheter
Män startar företag – trots åratal av satsningar på “jämställdhet”
Svenskt entreprenörskap växer. Men det gör inte jämställdheten.
Trots politiska initiativ, stödprogram och återkommande ambitioner att få fler kvinnor att starta företag, är bilden i praktiken densamma: män dominerar fortfarande företagandet. I dag går det ungefär två manliga entreprenörer på varje kvinnlig. Varför frågar sig många?
Det är ett mönster som återkommer i flera delar av ekonomin. Män är mer aktiva i gig- och delningsekonomin, startar oftare företag – och fortsätter dessutom i högre grad att driva dem över tid.
Samtidigt fortsätter entreprenörskapet i stort att växa. Andelen svenskar som är i gång med att starta eller driva nya företag är den högsta som uppmätts.
Problemet enligt myndigheterna? Det är fortfarande samma typ av entreprenör som driver utvecklingen.
Ja, det är inte så att staten sitter still i båten. Tvärtom. Nya satsningar lanseras löpande – som Tillväxtverkets uppmärksammade kvinnosatsning kring inspirationsdagen XX26, och Almis initiativ som Femprenörsdagen 2026, med fokus på ett mer inkluderande näringsliv där årets tema är “Framtidstro, hopp och kärlek”.
Handhjärta.
Och effekten? Den är, minst sagt, oklar.
Varför lyckas inte de skattefinansierade aktivistiska satsningarna?
I ett av världens mest jämställda länder borde vi se en annan utveckling.
En möjlig – och något obekväm – förklaring stavas the gender paradox. Den bygger på en observation som gång på gång dyker upp i internationell forskning: ju mer jämställda och ekonomiskt utvecklade länder blir, desto större tenderar skillnaderna i yrkesval och beteenden mellan kvinnor och män att vara.
I praktiken innebär det här att när människor får större frihet att välja, så väljer de mer olika – inte mer lika.
Det är samma logik som syns i lönegapet mellan män och kvinnor – där forskningen pekar på en rad faktorer bortom diskriminering.
Översatt till företagande: i ett land som Sverige, där trygghetssystemen är starka och alternativen många, kan fler kvinnor välja bort entreprenörskapets risker. Män, som i genomsnitt är mer riskbenägna, fortsätter däremot att starta företag i högre utsträckning.
Paradoxen är just det: ökad jämställdhet leder inte automatiskt till jämnare utfall.
Och den viktiga frågan: Om skillnaderna inte bara handlar om hinder – utan också om val – vad är det egentligen politiken försöker korrigera?
Och varför ska skattebetalare – inte minst småföretagare – betala för det?
Bli medlem och hjälp oss försvara företagarnas villkor
Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska
myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.
