I jordbruket, hade Sprengel upptäckt, bestämdes tillväxt eller skörd inte av den totala mängden resurser utan av den knappaste av de resurser som var nödvändiga. Liebig populariserade begränsningen med att beskriva en trätunna där brädorna som utgör väggarna har olika längd och den kortaste därmed bestämmer hur högt man kan fylla tunnan.
I en produktionskedja finns på motsvarande sätt alltid en avgörande flaskhals, något moment som bestämmer hur hög kapaciteten kan bli och det hjälper inte om man öser på med resurser i andra led – vilket det ofta finns en frestelse att göra. Och flaskhalsar och avgörande begränsande faktorer finns på andra håll än i produktion eller jordbruk så Liebigs lag är tänkvärd litet varstans.
Stöd vårt arbete
Bli Premium och hjälp oss försvara företagarnas villkor
Vi är en fri röst för företagare – utan presstöd eller särintressen. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska
myndigheter, dela kunskap och driva debatt i frågor som påverkar dig som företagare.
Tillsammans gör vi skillnad för landets värdeskapare.
Liebigs minimilag utsäger att det alltid finns någon avgörande faktor som bestämmer vad man kan lyckas med. Ursprungligen formulerades den för lantbruk av Carl Sprengel men det var Justus von Liebig som populariserade den.