För många innebär en konkurs inte bara ekonomiska svårigheter, utan även social isolering, stress och en identitetskris. Missbruk och svår depression är inte ovanligt. Inte sällan finns även barn och en partner med i bilden som också hamnar i kläm då det svenska konkursförfarandet är allt annan än humant.
– För många är företaget tätt knutet till deras självkänsla och sociala liv. När det försvinner upplever de inte bara en ekonomisk förlust, utan också en förlust av sammanhang och mening. Särskilt svårt att gå vidare efter ett ”misslyckande” har de företagare som identifierar sig starkt med sitt företag.
Samtidigt kan vissa känna lättnad när beslutet väl har fattats.
– Att kämpa för att hålla företaget vid liv är extremt stressande, och flera av de jag intervjuat har berättat att de kände en befrielse när det var över, berättar Anna Jenkins.
Strategier för att hantera konkurs
För att minska risken för konkurs och hantera en kris bättre lyfter Jenkins fram vikten av en tydlig ekonomisk strategi.
– Jag har sett entreprenörer förlora både hus och hem eftersom de investerat för mycket av sina personliga tillgångar i verksamheten. Det är avgörande att ha en buffert och att inte ta onödiga ekonomiska risker, säger hon.
Att söka stöd i tid är också en viktig faktor. Företagare med en god relation till en revisor eller affärsrådgivare kan ofta fatta mer strategiska beslut.
Konkursens konsekvenser slutar dock inte i och med att företaget läggs ner och ibland repar sig aldrig företagaren.
– Till skillnad från en vanlig anställning där du kan lämna din arbetsplats och gå vidare, innebär en företagsnedläggning ofta att entreprenören måste hantera en lång administrativ process med skulder, avtal och anställda.
Självinsikt och lärande tar ofta tid, men enligt Jenkins är det svårt att dra lärdomar när man fortfarande befinner sig i en kris.
– Självinsikt och lärande kommer ofta först i efterhand, förklarar hon.
Att bryta stigmat kring konkurs
Jenkins forskning visar att konkurs fortfarande är ett tabubelagt ämne.
– I vissa branscher, som tech-sektorn, ses misslyckanden mer som en naturlig del av processen, men för de flesta småföretagare är det fortfarande en skamfylld upplevelse, säger hon.
Hon menar att öppenhet och dialog är nyckeln till att minska stigmat och skapa en mer realistisk syn på entreprenörskap.
– Att våga dela med sig av erfarenheter och insikter kan hjälpa andra att hantera sina egna kriser och bidra till en mer realistisk syn på entreprenörskap.
