Storslagna löften – men inga räkor
Projektet sågs som ett sätt att sätta Sandviken på kartan inom hållbar livsmedelsproduktion. Kommunen skulle inte bara bli självförsörjande på räkor, utan även sälja dem till restauranger och matbutiker. Planen byggde på visionen om ekonomiska vinster och lokala arbetstillfällen, men slutresultatet blev istället en dyr lärdom. Det skriver Philip Syrén som är Slöseriombudsman i föreningen Skattebetalarna.
Redan från början var det dock tydligt att detta inte var ett riskfritt projekt. Ett tidigare försök med räkodling i Bjuv hade misslyckats, men Sandvikens representanter var självsäkra. ”Man får lära sig av de misstag som gjordes den gången,” sa projektledaren optimistiskt i en intervju 2019.
När drömmen dog i tullen
Räkodlingen var beroende av att tusentals räkyngel importerades till kommunen. Men när de anlände till Arlanda uppstod en kris. Dokumentationen som behövdes för att hämta ut leveransen var bristfällig, och byråkratin blev övermäktig.
”Tidpunkten var då sådan, kvällstid och innan helg, att när transporten kunde utföras var alla räkyngel döda eller skadade,” förklarade Leif Jansson, förvaltningschef på Arbetslivsförvaltningen. Tusentals räkyngel dog – och projektet fick aldrig en chans att komma igång.
Prislappen: 4,8 miljoner kronor och tusentals liv
Projektet slutade med en räkning på 4,8 miljoner kronor för Sandvikens skattebetalare. Pengarna gick till förstudier, lokalhyra och försöken att starta odlingen – men resultatet blev noll. När kommunen tillfrågades om kostnadsposterna var vissa punkter otydliga och lämnades obesvarade.
En dyrköpt lärdom
Trots det uppenbara misslyckandet är Leif Jansson försiktig med att kalla projektet ett fiasko. Han menar att investeringen har gett värdefulla erfarenheter som kan användas i framtida satsningar. Bland annat planerar kommunen nu att starta en odling av fisk och tomater.
"Hur många fiskar och skattekronor den satsningen kommer att kosta skattebetalarna återstår att se", avslutar Slöseriombudsmannen Philip Syrén.
