I en artikel i Inc. lyfter skribenten Jeff Haden flera studier som visar att det inte räcker att sova tillräckligt länge. Det som verkar spela störst roll är hur regelbunden sömnen är. Forskningen, bland annat publicerad i JAMA Neurology och tidskriften Sleep, visar att oregelbundna sovtider och fragmenterad sömn kan öka risken för både kognitiv nedgång och Alzheimers sjukdom.

En central förklaring handlar om hjärnans återhämtning. Personer med störd sömn har visat sig ha högre nivåer av amyloidplack – proteinansamlingar som är starkt kopplade till Alzheimers. Samtidigt tyder studier på att personer i tidiga stadier av sjukdomen ofta får rubbningar i sin dygnsrytm, vilket gör sambandet komplext.

“Störningar i dygnsrytmen kan fungera som en biomarkör för tidig sjukdom”, konstaterar forskaren Yo-El Ju.

Det mest konkreta rådet från forskningen är ändå förvånansvärt enkelt: regelbundenhet. I studien från Sleep hade personer med stabila sovtider – samma lägg- och uppstigningstid varje dag – upp till 48 procent lägre risk att dö i förtid, samt minskad risk för cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

Men sömnen är bara en del av bilden.

Forskare ser allt tydligare kopplingar mellan hjärnsjukdomar och kroppens ämnesomsättning. Alzheimers har i vissa studier beskrivits som en form av “diabetes typ 3”, där hjärnans insulinsignalering inte fungerar som den ska. Det påverkar bland annat minne och inlärning. Även Parkinsons sjukdom har kopplats till insulinresistens, vilket stärker teorin om att livsstil spelar en större roll än man tidigare trott.

Det här knyter an till annan forskning om hjärnans åldrande. En översikt i Psychophysiology visar att kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet och problemlösning försämras med åldern – men också att utvecklingen kan bromsas.

Fysisk aktivitet är en av de mest effektiva faktorerna. Studier visar att träning kan öka storleken på hippocampus, hjärnans minnescentrum, även hos äldre. Och det krävs inte extrema insatser: redan 6–10 minuters daglig intensiv aktivitet kan förbättra arbetsminnet, enligt forskning publicerad i Journal of Epidemiology and Community Health.

Hjärnan formas av hela livet – inte bara sömnen

Samtidigt visar annan ny forskning att risken för Alzheimers inte bara påverkas av hur du sover – utan av hur du lever över tid.

I en åttaårsstudie från Rush University Medical Center, där nära 2 000 äldre personer följdes, såg forskare att personer med ett mer mentalt aktivt liv hade betydligt lägre risk att drabbas av Alzheimers.

De som låg högst i så kallad kognitiv stimulans – exempelvis genom läsning, lärande och intellektuella aktiviteter – hade 38 procent lägre risk att utveckla sjukdomen jämfört med de minst aktiva.

Dessutom insjuknade de i genomsnitt flera år senare.

Forskare kallar det för “kognitiv reserv” – en slags motståndskraft i hjärnan som byggs upp över tid och gör att den klarar sjukdom bättre.

Så vad blir slutsatsen? Regelbunden sömn spelar roll – men den är bara en del av bilden. Hur du lever, rör dig och håller hjärnan aktiv över tid kan vara avgörande för hur din hjärna åldras.

Det du gör i dag märks senare.