Med erfarenhet av såväl kändisfotografering som arbete med bolag och organisationer arbetar han i dag främst med employer branding – där bilderna är ett verktyg, men människorna står i centrum.

För Företagande.se beskriver Palmklint utvecklingen utan omsvep. Tempot har skruvats upp – dramatiskt.

– Från analogt framför allt handlar det om att allt ska gå fortare och fortare.

Det som tidigare var en process har blivit en omedelbar leverans, menar han.

– Idag när kunden lämnar min studio så ringer hon från bilen och undrar var bilderna är.

”Vi pratar inte om bilder, vi pratar om att se människor och skapa trygghet.” – Niklas Palmklint, fotograf

Det finns en underliggande obalans här – kraven ökar, men förståelsen för arbetet bakom minskar.

I ett samhälle där bilder upplevs som enkla att producera – tack vare mobilkameror och filter – blir det svårare att förklara värdet av det professionella arbetet.

Robert Wells i porträtt, fotograferad av Niklas Palmklint.

Vad skiljer en professionell fotograf från alla som i dag tar bilder med mobilen?

– Som yrkesfotograf jobbar man med komposition, skärpedjup, ljus, innehåll. Att det hela tiden ska finnas en berättelse i allt jag gör. Han fortsätter:

– Jag vet ju själv när jag använder telefonen att jag inte är speciellt noggrann… Har jag en riktig kamera så är jag mycket noggrann med komposition, linjer, vinklar och uttrycket.

Samtidigt flyttar Palmklint fokus bort från tekniken. Det verkliga värdet ligger någon annanstans.

– Vi pratar inte om bilder, vi pratar om att se människor och skapa trygghet. Han utvecklar resonemanget ytterligare:

– Jag säljer trygghet och närvaro… När det fungerar kommer bilderna nästan av sig själva.

Det är en viktig distinktion i en tid där mycket av bildproduktionen standardiseras eller automatiseras.

Peter Jöback vid pianot, fotograferad av Niklas Palmklint.

Företagande i praktiken – långt från teorin

Bakom varje uppdrag finns en ekonomisk verklighet som sällan syns utåt. Niklas Palmklint sätter fingret på ett återkommande problem:

– Om jag ska få ut 10 000 så måste jag ju dra in typ nästan 25 000.

Det han beskriver är inte unikt för fotografer – utan för stora delar av småföretagandet. En stor del av intäkten försvinner i skatter, avgifter och kostnader innan den når företagaren själv.

– Det är väldigt få som förstår hur mycket pengar man måste dra in.

Här finns också en systemkritik som ofta återkommer i intervjuer med småföretagare – avståndet mellan beslutsfattare och verklighet.

Palmklint själv håller distans till politiken – men antyder samtidigt problemet:

– Jag vet inte hur många yrkespolitiker som har haft ett riktigt jobb.

Peter Stern, Tuesday Wine AB, fotograferad av Niklas Palmklint.

När företaget växer – och verkligheten slår tillbaka

Kändisfotografen har själv erfarenhet av att expandera. När verksamheten gick bra anställde han – och mötte en ny typ av problem.

– Det som var svårast var att jag skulle vara arbetsgivare.

Att gå från hantverkare till ledare visade sig vara en svår omställning.

– Jag ville ju att allting skulle se ut på mitt sätt… Jag lyckades inte alltid förmedla hur jag ville att det skulle vara.

”Det jag gör handlar om mötet med människor, och det går inte att automatisera på samma sätt. Det kan i praktiken innebära att värdet av det mänskliga ökar – snarare än minskar.” – Niklas Palmklint, fotograf

Det pekar på en annan ofta underskattad aspekt av företagande – att växa innebär inte bara möjligheter, utan också komplexitet.

Till skillnad från många andra företagare lyfter Palmklint fram vissa myndigheter som fungerande.

Hur har dina relationer med Skatteverket och andra myndigheter varit under åren?

– Skatteverket och Kronofogdemyndigheten är egentligen mina bästa vänner, säger han snabbt och tillägger:

– Särskilt när kunder inte betalar. När några av mina kunder inte betalar mina räkningar, då skickar jag dem till Kronofogden.

Samtidigt säger det något om systemet i stort – att företagaren behöver externa verktyg för att överhuvudtaget få betalt för sitt arbete.

AI – effektivisering eller urvattning?

Den tekniska utvecklingen fortsätter – och AI är nästa steg. Palmklint ser både risker och möjligheter.

– AI kommer definitivt förändra delar av branschen, särskilt enklare produktbilder.

Hur kommer detta att påverka din verksamhet, tror du framöver?

– Det jag gör handlar om mötet med människor, och det går inte att automatisera på samma sätt. Det kan i praktiken innebära att värdet av det mänskliga ökar – snarare än minskar.

Vad är det egentligen du säljer – bortom själva bilderna?

– Jag säljer trygghet och närvaro. De flesta jag fotograferar är inte vana vid att stå framför en kamera… När det fungerar kommer bilderna nästan av sig själva.

Efter flera decennier som egenföretagare beskriver Palmklint både friheten och kostnaden.

– Jag har haft jäkla kul under alla dessa år. Samtidigt tillägger han:

– Jag trodde att mina kunder skulle finnas kvar för alltid, även som vänner… och så visade det sig att så är det ju inte alls.

Det pekar på en verklighet där relationer ofta är kopplade till uppdrag – och där kontinuitet inte kan tas för given.

Gudrun Sjödén, grundare av klädvarumärket med samma namn, fotograferad av Niklas Palmklint.

Ett system som bromsar – men människor som driver framåt

Det finns en tydlig spänning i Palmklints berättelse. Å ena sidan ett system av skatter, avgifter och bristande förståelse. Å andra sidan ett entreprenörskap som fortsätter – trots detta.

Han beskriver det inte som en politisk kamp, utan som något mer grundläggande – viljan att skapa.

– Det är fantastiskt roligt att kunna försörja sig själv.

Trots ett system som många upplever som tungrott, trots ett tempo som ständigt ökar och trots en teknikutveckling som förändrar spelplanen, finns en tydlig optimism i Niklas Palmklints syn på framtiden.

För i grunden handlar företagande inte om regelverk – utan om människor som skapar värde för andra människor.

Och i en tid där allt fler processer automatiseras kan just det mänskliga bli den starkaste konkurrensfördelen.

Det är där, menar Palmklint, som framtiden finns. Inte i kameran. Inte i algoritmen.

Utan i mötet.