När vi har tråkigt växlar hjärnan från yttre till inre fokus. Det aktiverar något som kallas Default Mode Network (DMN, på svenska standardnätverket) – en del av hjärnan som blir aktiv när vi inte gör någonting särskilt. I det läget börjar vi tänka på oss själva, framtiden, våra relationer och meningen med livet. Det är här reflektion och kreativitet föds.

”Du behöver ha tråkigt. Ditt liv kommer att kännas mindre meningsfullt – och du blir mer deprimerad – om du aldrig har tråkigt.” – Arthur C. Brooks

En studie av Mary Helen Immordino-Yang och kollegor visar att när människor får vila utan distraktion, arbetar standardnätverket i hjärnan med att bearbeta minnen och skapa förståelse för vem vi är. Det är inte dagdrömmeri – det är hjärnans sätt att bygga mening och emotionell intelligens.

I ett experiment av Sandi Mann och Rebekah Cadman fick deltagare först utföra monotona, tråkiga uppgifter innan de löste kreativa problem. Resultatet: de uttråkade presterade bäst. Tristess frigör hjärnans resurser för fantasi – den får oss att börja skapa i stället för att bara konsumera.

”Börja öva på att stå ut med 15 minuter eller mer av tristess – och se hur ditt liv förändras.” – Arthur C. Brooks

Vuxnas rastlöshet smittar barnen

Samtidigt som vi vuxna tappat förmågan att ha tråkigt, för vi över rastlösheten till barnen. Nästan alla barn mellan 8 och 19 år använder internet dagligen – och var tredje förälder bråkar om skärmtid.

Lägg detta bredvid forskningen om det som kallas technoference – när teknik, ofta mobilen, stör samspelet mellan barn och vuxna. När föräldrar är mobildistraherade blir samspelet sämre och barnet oftare stressat.

Poängen i Brooks resonemang är att det inte handlar om tristess för tristessens skull, utan om att ge hjärnan utrymme för reflektion och meningsbyggande – och att skydda den så viktiga tystnaden från att ätas upp av skärmar.

Det förtjänar både vi vuxna och barnen också.

Brooks råd: så tränar du hjärnan på att ha tråkigt

• Öva på tristess i små doser. Börja med 10–15 minuter utan skärm eller stimulans – i kön, på promenaden, på gymmet.
• Lämna telefonen hemma ibland. Till exempel när du tränar eller pendlar. Låt tankarna vandra.
• Stäng av efter klockan 19. Brooks har en egen regel: inga skärmar efter sju på kvällen.
• Sov inte med mobilen. Håll den utanför sovrummet.
• Inga telefoner vid måltider. Umgås med dem som faktiskt är där.
• Gör regelbundna digitala fastor. Pausa sociala medier helt under en dag eller helg. Dopaminet skriker först – men lugnet återvänder.
• Påminn dig själv: Notiserna kan vänta. Ditt mentala utrymme är viktigare.