Miljarder till Arbetsförmedlingen – men folk tackar nej till jobben

Nikolay Angelov, Svenskt Näringsliv, varnar i en ny rapport för att Arbetsförmedlingen misslyckas med sitt uppdrag.

Arbetsförmedlingen pressas av hård kritik: fler får a-kassa, företagens förtroende rasar och många arbetssökande tackar nej när de får ett jobb. Trots miljardkostnader uteblir resultaten – och frågan växer om resurserna skulle göra större nytta i form av lägre arbetsgivarskatter.

När Nikolay Angelov, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv, summerar läget i rapporten ”Vilka får ersättning från a-kassan i den utdragna lågkonjunkturen?” är bilden tydlig: systemet fungerar dåligt. Antalet personer som får ersättning från a-kassan har ökat med 60 procent sedan 2023, och utbetalningarna har skjutit i höjden med 85 procent – från 3,7 till 6,8 miljarder kronor. I dag får över 175 000 personer ersättning, vilket motsvarar pandemins rekordnivåer. Samtidigt skriker arbetsgivare efter folk i bristyrken.

På frågan hur många jobb Arbetsförmedlingen faktiskt tillsätter varje år svarar Angelov i ett mejl till Företagande.se:

– Jag har tyvärr inget bra svar på den frågan. Det beror till stor del på hur man väljer att definiera att ett jobb har tillsatts med hjälp av myndigheten.

Han understryker dock att företagens erfarenheter av myndigheten är entydiga:

– Endast 36 procent av våra medlemsföretag har valt att vända sig till Arbetsförmedlingen för att hitta den kompetens de behöver. Av dem är det bara 30 procent som faktiskt lyckats anställa någon. Dessutom uppger 40 procent att arbetssökande tackat nej när de blivit erbjudna ett arbete.

Arbetslösheten stiger, samtidigt som många tackar nej till erbjudna jobb – och Arbetsförmedlingen misslyckas med sitt grunduppdrag: att koppla ihop människor med arbete.

Gamla problem – samma kritik

Problemen är inte nya. Redan 2018 visade Statistiska centralbyråns siffror, rapporterade av Sveriges Radio, att endast 1,5 procent av alla nya jobb i Sverige förmedlades genom Arbetsförmedlingens personal. Totalt fick 11 procent sitt jobb via myndigheten – men nästan alla genom platsbanken.

– Det kan låta väldigt lågt, men det är svårt att veta vad man ska förvänta sig. Många som skrivs in på Arbetsförmedlingen har svårt att få jobb, sa Anders Forslund, professor vid IFAU, då.

Arbetsförmedlingens ledning höll inte med om kritiken och hänvisade till sina egna undersökningar, där 23 procent av inskrivna uppgav att de fått jobb via myndigheten.

"Bristande incitament att söka jobb"

Oavsett hur siffrorna mäts pekar utvecklingen åt samma håll – företagens förtroende sjunker. I den nya rapporten uppger två av tre företag att Arbetsförmedlingen fungerar dåligt som rekryteringskanal.

Angelov konstaterar:

– Allt det här pekar på att vi har stora matchningsproblem och bristande incitament för personer att söka arbeten utanför den egna lokala arbetsmarknaden.

Rapporten visar också att incitamenten att ta jobb i praktiken är svaga. Arbetsförmedlingen skickar varje kvartal runt 167 000 underrättelser om arbetssökande som misskött sig, men bara 6,5 procent leder till indragen ersättning – ofta bara för en enskild dag.

Och för varje miljard som rinner genom systemet växer frågan: hur många jobb förmedlar Arbetsförmedlingen egentligen – och skulle samma pengar ge större effekt i form av sänkt arbetsgivarskatt?

Debatt: Sänk arbetsgivaravgifterna - för vi vill väl ha fler jobb?