Som debatten om Janus två ansikten
Människors olika utsagor om meningen med ett företag påminner om berättelsen om guden Janus. Janus tog en promenad som bevittnades av flera människor, men när vittnena skulle beskriva guden kunde de inte alls komma överens.
Vad de inte visste var att Janus ansikte är tudelat, likt de berömda teatermaskerna, med ena hälften som ser annorlunda ut från den andra. Detsamma gällde övriga Janus - till exempel klädesplaggen, som hade olika färger eller mönster beroende på om man stod på höger eller vänster sida. Folk grälade på varandra om att deras perspektiv var den sanna, den enda sanna och inget annat än verkligheten. Men i slutänden handlade det om att alla bara såg det som de ville se, vilket var orsaken till att beskrivningarna blev så vitt skilda.
Ett företag är en "schweizisk armékniv"
Från fackligt och politiskt håll hörs oftast argumenten att företagets främsta syfte är att skapa jobb och anställa. Det är knappast de första sakerna på entreprenörers prioriteringslista under åren som de kämpar med att förverkliga sina visioner. Tittar man på "riskkapitalister" eller aktiehandlare så är inte heller jobbskapande det de fokuserar på när de väljer mellan om exempelvis en vinstutdelning eller en bankränta är det bästa sparalternativet. Alla är mindre intresserade av de övrigas perspektiv, utan har sina egna motiv för ögonen när det kommer till vad de tycker att företag är till för.
Oavsett hur dessa intressegrupperingar debatterar sinsemellan så har ingen av dem monopol på företaget som samhällskonstruktion.
Grundprinciper
För det första behöver ett företag inte ha anställda för att överleva. För det andra kan personer sysselsätta sig utan att ha en chef. Vidare kan man tjäna pengar och göra vinster genom fler vägar än företagande. Detsamma gäller att förverkliga idéer. Faktiskt så är det fina med företag att man kan göra alla de sakerna - om man vill.. men man måste inte.
