Orsakerna är omdiskuterade och ofta politiskt laddade. Vissa pekar på ökad individualism och en mer egocentrisk livsstil, där självförverkligande prioriteras framför familjebildning. Andra lyfter ekonomiska faktorer som höga bostadspriser, osäkra arbetsmarknader och stigande levnadskostnader, vilket gör det svårare att våga skaffa barn.

En vanlig förklaring är att kvinnor i allt högre grad prioriterar utbildning och karriär, vilket ofta innebär senare barnafödande – ibland så sent att möjligheten försvinner. Samtidigt frodas mer kontroversiella och konspiratoriska teorier, där vaccin eller miljöfaktorer pekas ut som orsaker till försämrad fertilitet, utan vetenskapligt stöd.

I en ny analys i Human Progress argumenterar redaktören Chelsea Olivia Follett för att teknikens roll i frågan fått för lite uppmärksamhet. Hon påminner om att 1900-talets babyboom sammanföll med ett genombrott för hushållsteknik.

– ”De nya maskinerna minskade bördan av hushållsarbete, frigjorde tid och gjorde föräldraskap enklare”, skriver hon.

I dag sker ett nytt teknikskifte. Robotdammsugare och robotgräsklippare är redan vardag i många hem, och mer avancerade humanoida hushållsrobotar utvecklas snabbt. Tanken är enkel: ju mindre tid som går åt till monotont hemarbete, desto lättare blir vardagen – särskilt för barnfamiljer.

– ”Tekniska framsteg kan höja levnadsstandarden, frigöra tid och ge människor större utrymme att följa sina livsval. För många innebär det att skaffa barn”, konstaterar Follett.

Om teknik ensam kan vända den negativa fertilitetstrenden och få folk att gå till sänghalmen är långt ifrån säkert. Men i en värld där allt färre barn föds och där det spås bli brist på människor i framtiden är det svårt att avfärda idéer som faktiskt kan göra vardagen enklare för barnfamiljer.