Den vanligaste finansieringsformen för nystartade företag är uppskjuten egen lön samt lån av kapital från 3F (family, friends and fools). För företag som relativt snabbt får fram en säljbar produkt är t.ex. krediter från leverantörer och förskott från kunder en framgångsrik metod att komma i gång. Företaget säljer så att säga skinnet innan björnen är skjuten.Eftersom det unga företaget ännu inte hunnit bygga upp någon substans, som banken accepterar som säkerhet, kräver den kompletterande sådan. Personlig borgen och upp över skorstenen intecknade egna hus brukar bli lösningen på problemet. Det är ofta en acceptabel lösning för banken, men med risk för inbyggd dominoeffekt. Går det nya företaget över styr ekonomiskt, faller inte bara det, utan också entreprenören privat.
För snabbväxande tillväxtföretag har venture capital eller riskkapital blivit en allt vanligare finansieringsform. Riskkapital är pengar som satsas av investerare som söker en högre värdetillväxt än vad de kan få från mer traditionella placeringar.
För att en investerare ska lockas att satsa pengar i t.ex. ett nystartat företag krävs det en högre potentiell tillväxt på det insatta kapitalet än vad man kan förväntas få på börsen eller genom fastighetsinvesteringar.
De flesta riskkapitalbolag i Sverige har dock under senare år i huvudsak investerat i senare faser av tillväxtföretagens utveckling där risken är mindre.
Detta har skapat ett stort problem för nystartadetillväxtföretag att finna s.k. såddkapital, dvs. kapital för att pröva ett koncept, vanligtvis produktutveckling.
Affärsänglar, dvs. privatpersoner som går in med kapital och kunskap i de tidiga företagen, spelar här en alltmer viktig funktion.
Slutligen har även det offentliga kapitalet allt mer kommit i fokus när det gäller att stödja företag i deras framåtskridande verksamhet.
Den offentliga finansieringen innebär förmånliga, men ofta relativt okända möjligheter att delfinansiera olika typer av projekt och investeringar. Stöd utgår vanligtvis som bidrag utan krav på ägande men det finns också stöd i form av lån, t.ex. avskrivningslån eller villkorslån.
Offentlig finansiering ses ofta som ett komplement till eget kapital, banklån eller riskkapital för specifika projekt eller investeringar. Ursprungstexten till skriften som behandlar frågor och problem i samband med ett företags val av finansiering sammanställdes av civilekonom Peter Tovman, Peter Tovman AB år 1999. Ulf Castenfors, GIA Sweden AB har nu, tillsammans med CONNECT Sverige, delvis omarbetat den gamla texten samt lagt till information om offentlig finansiering och affärsänglar.
