EU vill dela Sveriges billiga el – och svenska elpengar till kablar i Europa

Det finns en tydlig koppling. Ju fler kablar som binder ihop Sverige med kontinenten, desto mer påverkas svenska elpriser av priserna i Europa. Risken är att svenska elkunder får betala mer när elen exporteras till länder med högre priser.

Bolidens ordförande Karl-Henrik Sundström ser den billiga, fossilfria elen som svensk basindustris stora fördel mot konkurrenterna i Europa.

– Jag tror att man ska tänka igenom det här väldigt noga ur ett svenskt perspektiv om vi ska ge bort konkurrensfördelar på det sättet. Vad kan vi vinna på det?

Svenska elpengar till kablar i Spanien?

På Svenska kraftnäts konto låg 85 miljarder kronor vid årets början. Det är så kallade flaskhalsinkomster, som uppstår när elen är dyrare i södra Sverige än i norra. Det är elkunderna som har betalat.

Regeringen har själv beskrivit pengarna som en skuld till kundkollektivet. Svenska kraftnät använder dem till svenska nätinvesteringar och sänkta nätavgifter, men för hushållen kommer lättnaderna indirekt och kan dröja.

EU-kommissionens förslag från december 2025 öppnade för att sådana pengar skulle kunna gå till gemensamma europeiska nät.

– I praktiken skulle pengar från flaskhalsar mellan svenska elområden kunna användas för att bygga en elförbindelse mellan Spanien och Frankrike, säger Stefan Kvarfordt på Svenskt Näringsliv till TN.

Regeringen svarade med att hota med kablarna. I maj fick Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram en investeringsplan utan den planerade förnyelsen av Konti-Skan till Danmark.

– EU ska inte få svenskarnas elpengar. Bryssel lyssnar just nu inte på oss. Därför pausar vi planeringen för nya kablar för elexport, sa energi- och näringsminister Ebba Busch i ett pressmeddelande.

Segern som inte var slutgiltig

I juni fick Sverige gehör. EU-ländernas ministrar enades om att de pengar som redan samlats in, och pengar från gränserna mellan Sveriges egna elområden, ska stanna i Sverige. Men från 2028 ska en växande andel av framtida flaskhalsinkomster från gränserna mot andra länder gå till gränsöverskridande projekt, upp till 25 procent 2031, enligt ministerrådets förhandlingslinje.

Inget är slutligt beslutat. Europaparlamentet driver enligt TN en mer långtgående linje, och målet är en uppgörelse före årsskiftet.

Under tiden har en ny strid blossat upp. Den 21 oktober varnade Svenska kraftnät för att EU-kommissionen och tillsynsmyndigheten Acer kan få makt över vilka kraftledningar som byggs. Det kan leda till investeringar som är ”negativa för det svenska elsystemet”, skriver myndigheten enligt TN.

Striden om vem som bestämmer över de svenska kablarna har bara börjat. Och kampen om miljarderna från svenska elkunders elräkningar lär fortsätta.