För två årtionden sedan drev västerländska företag frågan om sänkta handelsbegränsningar medan miljörätts-, arbetar- och människorättsorganisationer verkade för striktare regler för att främja sina egna agendor. På senare tid har dock den enorma förflyttningen av produktion till länder med lägre kostnader och regelstandarder gjort att intressena hos ideella organisationer och västerländska företag har börjat gå i samma riktning: företagen vill jämna ut spelplanen; de ideella organisationerna vill höja standarden i de berörda länderna.
En ideell strategi
Västerländska företag borde börja samarbeta med ideella organisationer för att reformera den reglerande miljön i dessa utvecklingsländer.
Det är troligt att ett företags standard, i vissa regioner, är högre än vad som krävs av det lokala regelverket, kanske för att detta främjar företagets anseende. Dock kan detta också innebära högre resurs- och driftkostnader. Det innebär att företaget har goda skäl att vilja höja regelstandarden, så att rivalerna (som skulle bli tvungna att höja sin egen standard) står inför samma kostnader, och därigenom höjs det egna anseendet ytterligare. Det finns flera olika sätt att ta sig an uppgiften på:
1. Arbeta ensam. Detta kommer förmodligen inte att lyckas eftersom det är praktiskt taget omöjligt för ett ensamt företag att övertyga lagstiftare att göra de nödvändiga ändringarna.
2. Arbeta med en branschgrupp. Detta skulle ha större effekt än ett ensamt företag, men det är osannolikt att konkurrenterna skulle stödja ett förslag som skulle försätta dem i ett konkurrensmässigt underläge. Resultatet skulle förmodligen bli en standard baserad på den “lägsta gemensamma nämnaren” vilket inte skulle ge företaget det önskade övertaget.
3. Arbeta med ideella organisationer. Om företaget samarbetar med väl ansedda ideella organisationer för att sätta samman och sedan lobba för ett lagförslag, kommer det troligtvis vara ganska effektivt tack vare den breda uppställning av intressen som koalitionen representerar. Politiker tenderar till att vara ivriga att stötta lagförslag som marknadsförs av både företag och tillförlitliga, varumärkesbelagda ideella organisationer – det är bara för dem att föreställa sig vilken publicitet en sådan möjlighet skulle erbjuda, speciellt om det nalkas val.
Däremot intet sagt att förhandlingarna med de ideella organisationerna alltid kommer att vara enkla. Företaget kommer förmodligen vilja ha lagförslag som går nära ihop med dess nuvarande struktur, medan allierade ideella organisationer troligtvis kommer vilja kräva än högre standarder.
Den mest påtagliga fördelen med den här strategin är att när den lyckas får ges ett konkurrensmässigt övertag i och med de kostnader som konkurrenterna ställs inför. Till detta kan komma betydliga fördelar vad gäller det anseende företaget vinner genom att jobba med ideella organisationer för att höja genomdrivbara standarder i hela branschen.
Vad får de ideella organisationerna?
Det är uppenbart att det är fördelaktigt för ett företag att slå sig ihop med en ideell organisation, eftersom det gör det möjligt för dem att ändra spelreglerna och på så vis få ett betydligt konkurrensmässigt övertag.
Samarbeten med individuella företag gällande deras egna aktiviteter är något som har blivit allt mer vanligt under de senaste 10 åren, och det är oftast mer produktivt, men det resulterar fortfarande bara i att endast ett företag ändrar sitt beteende. Och att uppnå denna förändring är svårt eftersom den ideella organisationen försöker få ett ensamt företag att simma mot strömmen, ofta genom att kräva att de drar på sig högre kostnader än sina konkurrenter.
Ideella organisationer har även försökt inrätta frivilliga standarder för en hel bransch, något som har möjlighet att påverka flera företag på samma gång. Dock är sådana standarder svåra att förhandla eftersom inget ensamt företag vill gå miste om ett konkurrensmässigt övertag, eller riskera att bli försatt i underläge. Men många problem kvarstår även efter upprättandet av sådana standarder. Till exempel skulle det bli dyrt att övervaka, det finns inga metoder för upprätthålla standarderna för företag som inte efterlyder dem.
Michael Yaziji är professor i Strategy and Organizations på IMD. Han ansvarar för IMDs One Planet Leaders-program som drivs i sammarbete med Världsnaturfonden (WWF). IMD, baserat i Schweiz, är genomgående en av världens högst rankade handelshögskolor. Med mer än 60 års erfarenhet har IMD en inställning till ledarskapsutbildning som bygger på verklig kunskap i den verkliga världen. www.imd.org