– ”Det är också många som vill ansluta till elnätet… men som tyvärr har blivit nekade för att elsystemet är så eftersatt”, säger han till TN.

Samtidigt växer oron i näringslivet. Enligt Företagarnas undersökning uppger 61 procent av småföretagarna att de oroar sig för elpriserna.

Från och med i år har elskatten visserligen sänkts, men Nilsson konstaterar att nivån ändå är tillbaka på samma nivå som 2022. Samtidigt har Danmark redan kraftigt sänkt elskatten och ligger nu på EU:s miniminivå. Om även Polen går vidare med sina sänkningar kan Sverige därmed få högst elskatt i Europa.

Norge erbjuder dessutom ett högkostnadsskydd där staten täcker kostnader över 40 öre per kWh.

Dubbla elsmällar

Företagande.se har tidigare rapporterat om djupare strukturella problem i elsystemet. I januari beskrev företagsekonomen Christian Steinbeck vindkraftsutbyggnaden som ”en av de största skandalerna i modern tid” och hävdade att stora delar av produktionen i praktiken är oanvändbar när den behövs som mest.

– ”Du producerar el som inte kan lagras, som inte kan användas”, sade han.

Samtidigt har kärnfysikern Jan Blomgren kallat södra Sveriges situation för ”ett systemfel från början”, där stabil produktion monterats ned utan att ersättas.

Utvecklingen i norr visar dessutom hur snabbt marknaden kan svänga. I slutet av januari rapporterade Företagande.se om en elprischock i elområde SE1, där spotpriset plötsligt var högst i landet till följd av sträng kyla, vindstilla väder, låga vattennivåer och ökad export till Finland via Aurora Line.

Sammantaget pekar utvecklingen på att Sverige har stora problem med både elproduktionen och en marknad som skapar oberäkneliga utmaningar. Men den visar också att det inte bara är en faktor som påverkar slutkundernas kostnad.

Elskatten i Sverige utgör en betydande del av elräkningen – omkring 50–60 procent.

– Vi måste orka lyfta blicken och ta ett bredare grepp om hela energisystemet, inte bara fastna i vilket kraftslag som ska byggas, menar André Nilsson.

Annars riskerar debatten att missa de strukturella problem som i slutändan avgör vad företag och hushåll faktiskt betalar.