Vad Aumann visat är bland annat att risken att man kan bli utsatt för hämnd senare är en avhållande faktor till en provocerande och kortsiktigt lyckad aggression i nuläget. Samverkan bygger i sådana fall inte på god vilja, förtroende eller någon utomstående neutral domare utan en rak och kall kalkyl över det mer långsiktiga egenintresset. Aumann döpte denna effekt till ”folkets teorem” eller ”folkets lag” (the folk theorem; det engelska ’folk’ har inte alldeles samma valör som vårt, dock). Han har också utvidgat sambandet till att omfatta många aktörer som kan ingå olika allianser.

Den som vill kan omsätta teoremet till konkurrensens ekonomi. Vilka blir de långsiktiga följderna av ett priskrig? Hur kan man nå fördelar helt enkelt genom att hota – eller visa att man avstår från att hota? Vid ett tillfälle övervägde flera konkurrenter att helt byta affärsmodell. En av dem gjorde en hemlighållen marknadsutredning – men det gick inte att hålla hemligt att de gjorde själva undersökningen, bara vad resultatet blev. När sedan företaget höll fast vid den gamla affärsmodellen var slutsatsen given: det var resultatet av undersökningen, så ingen annan vare sig undersökte eller bytte modell. Vilket undersökningen i själva verket visat att några av dem kunde ha tjänat på, dock inte det företag som tagit initiativet.