– ”Signalerna det här skickar är förödande”, säger Lindquist till TN.

En lagstadgad arbetstidsförkortning skulle enligt honom innebära ökade kostnader i flera led, samtidigt som produktiviteten inte kan öka i motsvarande takt.

– ”Att i dagens läge säga att vi ska jobba mindre är helt huvudlöst.”

Sverige konkurrerar direkt med industriländer i Europa och Asien som inte rör sig mot kortare arbetstid, framhåller han.

– ”Det är ingen i våra konkurrentländer som säger att man ska jobba mindre och få samma betalt.”

Även forskningen pekar på betydande risker. Nationalekonomen Jonas Kolsrud varnar för att en arbetstidsförkortning på omkring 20 procent kan ge ett BNP-fall som ”motsvarar tre riktigt rejäla lågkonjunkturer på kort tid”. Samtidigt är tillväxten svag och den demografiska utvecklingen pressar ekonomin.

– ”Vi får en allt högre försörjningsbörda på dem som arbetar. Det är inte säkert att vi kommer att ha råd helt enkelt”, säger han till TN.

Utmaningen är redan påtaglig. Enligt en kartläggning från Ekonomifakta, som SVT rapporterat om, har 230 av 290 kommuner färre sysselsatta än unga och äldre som ska försörjas. I stora delar av landet är det alltså en minoritet som via skatter och arbetsgivaravgifter finansierar skola, vård och omsorg.

– ”För att komma åt den här utvecklingen behöver både de äldre arbeta längre och vi behöver få in fler unga på arbetsmarknaden”, säger Katarina Wagman på Ekonomifakta.

Gerteric Lindquist betonar att Sverige måste stärka konkurrenskraften – inte, som han uttrycker det, ”montera ned den”.