Drömmer du om att sluta jobba? Så kan pensionen påverka hjärnan

David Eagleman är adjungerad professor vid Stanford och har skrivit flera böcker om hjärnans förmåga att förändras. I en intervju i The Diary of a CEO varnar han för det som händer när människor går i pension, sätter sig framför tv:n och ser sitt sociala liv krympa.

– Det är då man verkligen ska vara orolig, eftersom man inte bygger några nya banor i hjärnan, säger han.

Hjärnor med Alzheimer – men utan symtom

Eagleman tar sin utgångspunkt i Religious Orders Study. Sedan början av 1990-talet har katolska nunnor, präster och munkar i USA testats varje år. Alla har lovat att donera sin hjärna efter döden. Studien omfattade över 1 500 deltagare där 919 obduktioner genomförts.

Obduktionerna visade att vissa deltagare hade betydande Alzheimerförändringar i hjärnvävnaden utan att ha utvecklat demens. Samma mängd skador gav alltså olika följder hos olika människor.

Forskarna kallar fenomenet kognitiv reserv. Hjärnan kan kompensera för skador genom att använda andra vägar. Eagleman kopplar det till att deltagarna levde i gemenskaper ända till slutet. De hade sysslor, ansvar, spel och konflikter med varandra.

– Det finns ett uttryck inom neurovetenskapen: ingenting är så svårt för hjärnan som andra människor, säger Eagleman.

För att människor är oberäkneliga. Det håller hjärnan trimmad.

430 000 företagare följdes

En av de stora studierna om sambandet mellan pension och demens handlar om företagare. Franska forskare under ledning av Carole Dufouil vid hälsoforskningsinstitutet Inserm kopplade ihop hälso- och pensionsregister för 429 803 pensionerade egenföretagare. De flesta var butiksägare och hantverkare.

Forskarna såg ett tydligt samband. För varje år senare deltagarna hade gått i pension var den relativa risken att ha fått en demensdiagnos omkring 3,2 procent lägre. Utifrån forskarnas riskmodell motsvarar fem års senare pensionering omkring 15 procent lägre relativ risk.

En vanlig invändning är att det kan vara tvärtom. Personer som börjar tappa minnet kanske slutar jobba tidigare. Forskarna uteslöt därför alla som fick en demensdiagnos inom fem år efter pensionen. Sambandet kvarstod.

Det betyder ändå inte att ett extra arbetsår automatiskt skyddar hjärnan. Andra faktorer kan påverka både när människor slutar arbeta och deras risk att få demens.

Samma mönster i Sverige

Liknande resultat har setts i Sverige. Forskare vid Umeå universitet följde över 63 000 svenskar i upp till 24 år. De som gick i pension senare hade lägre risk att få en demensdiagnos. Sambandet höll även när forskarna tog hänsyn till bland annat utbildning, yrke och tidigare hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna kunde däremot inte avgöra om det var arbetet som skyddade hjärnan. Det kan också vara så att personer med bättre hälsa helt enkelt orkade arbeta längre.

Det är utmaningen i jobbet som räknas

Alla jobb är inte lika bra för hjärnan. En studie från 2021 följde 107 896 personer i genomsnitt 17 år.

Bland dem med låg stimulans i arbetet registrerades 7,3 demensfall per 10 000 personår. Bland dem med krävande arbeten, där de själva styrde och planerade sitt arbete, var motsvarande siffra 4,8. Efter justering för bland annat utbildning och andra riskfaktorer var den relativa risken omkring 18 procent lägre bland de med mentalt krävande jobb.

Hörseln spelar in

Eagleman pekar på ytterligare en orsak till att livet krymper efter pensionen. Hörseln försämras, och middagar blir jobbiga när man inte hör vad folk säger. Många slutar gå.

Lancet-kommissionen om demens ger honom stöd. Enligt kommissionens beräkningar skulle omkring 7 procent av demensfallen kunna tillskrivas hörselnedsättning och 5 procent social isolering. Det är uppskattningar på befolkningsnivå, inte mått på den enskilda människans risk.

Forskningen är inte enig

Alla studier pekar inte åt samma håll. En systematisk översikt av 23 studier i Occupational and Environmental Medicine fann ingen negativ effekt av pensionen på den samlade kognitiva förmågan. Minnet påverkades möjligen något, men resultaten var osäkra.

En arbetsrapport från Wharton från 2025 kom fram till att de flesta studier hittar antingen ingen effekt eller en negativ effekt. Resultaten skiljer sig mellan yrken. För personer med fysiskt krävande arbeten har vissa studier till och med funnit att pensionen är bra för hjärnan.

Forskningen bygger dessutom till stor del på observationsstudier och analyser av förändrade pensionsregler.

Vad betyder det för dig som driver företag?

Från 2026 gäller riktåldern 67 år i Sverige, medan åldern för tidigaste uttag av allmän pension beror på födelseår. Men som företagare kan du själv bestämma när du vill trappa ner eller sluta driva verksamheten.

För många företagare är jobbet mer än en inkomst. Det ger problem att lösa, människor att träffa och en anledning att lära sig nya saker. Den som säljer eller lämnar sitt bolag kan därför behöva fundera på vad som ska fylla den platsen.

Det behöver inte vara ett nytt företag. Men forskningen ger anledning att fortsätta söka utmaningar, gemenskap och nya erfarenheter även när arbetslivet är över.

Eagleman har ett konkret råd. Sök dig till uppgifter som ligger mellan frustrerande och möjliga att klara. När du har blivit bra på något ska du släppa det och ge dig på något du inte kan. – Det är det bästa du kan göra för din hjärna, säger han. Och det gäller säkert oberoende din ålder.

Eagleman har ett konkret råd. Sök dig till uppgifter som ligger mellan frustrerande och möjliga att klara. När du har blivit bra på något ska du släppa det och ge dig på något du inte kan.

– Det är det bästa du kan göra för din hjärna, säger han.

Kanske är den viktigaste frågan därför inte när du ska sluta jobba, utan vad du tänker göra efteråt.