I en artikel i Inc. lyfter skribenten Jeff Haden flera studier som visar att det inte räcker att sova tillräckligt länge. Det som verkar spela störst roll är hur regelbunden sömnen är. Forskningen, bland annat publicerad i JAMA Neurology och tidskriften Sleep, visar att oregelbundna sovtider och fragmenterad sömn kan öka risken för både kognitiv nedgång och Alzheimer’s sjukdom.

En central förklaring handlar om hjärnans återhämtning. Personer med störd sömn har visat sig ha högre nivåer av amyloidplack – proteinansamlingar som är starkt kopplade till Alzheimers. Samtidigt tyder studier på att personer i tidiga stadier av sjukdomen ofta får rubbningar i sin dygnsrytm, vilket gör sambandet komplext.

“Störningar i dygnsrytmen kan fungera som en biomarkör för tidig sjukdom”, konstaterar forskaren Yo-El Ju.

Det mest konkreta rådet från forskningen är ändå förvånansvärt enkelt: regelbundenhet. I studien från Sleep hade personer med stabila sovtider – samma lägg- och uppstigningstid varje dag – upp till 48 procent lägre risk att dö i förtid, samt minskad risk för cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

Men sömnen är bara en del av bilden.

Forskare ser allt tydligare kopplingar mellan hjärnsjukdomar och kroppens ämnesomsättning. Alzheimers har i vissa studier beskrivits som en form av “diabetes typ 3”, där hjärnans insulinsignalering inte fungerar som den ska. Det påverkar bland annat minne och inlärning. Även Parkinsons sjukdom har kopplats till insulinresistens, vilket stärker teorin om att livsstil spelar en större roll än man tidigare trott.

Det här knyter an till annan forskning om hjärnans åldrande. En översikt i Psychophysiology visar att kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet och problemlösning försämras med åldern – men också att utvecklingen kan bromsas.

Fysisk aktivitet är en av de mest effektiva faktorerna. Studier visar att träning kan öka storleken på hippocampus, hjärnans minnescentrum, även hos äldre. Och det krävs inte extrema insatser: redan 6–10 minuters daglig intensiv aktivitet kan förbättra arbetsminnet, enligt forskning publicerad i Journal of Epidemiology and Community Health.

Även kost, socialt liv och mental stimulans spelar in.

Så vad blir slutsatsen? Regelbunden sömn slår många timmar – samma läggtid varje dag kan avgöra hur din hjärna mår, både imorgon och om 20 år.