Produktion utan kvalitet är väl knappast produktivitet?

Generellt sett är väl produktivitet "vad vi uppnår jämfört med den arbetsinsats vi gör"? Men om vi ska bli mer specifika då?

Produktivitet = Resultat / Insats

Inte ens standard-definitionen är så enkel som den verkar: "Antalet producerade enheter per tidsenhet". Om mojängerna vi producerat inte duger kan de väl knappast räknas? De måste ju klara kvalitetskraven! Alltså är kvalitet en del av att vara produktiv. Även om du producerar en så skenbart enkel produkt som klädgalgar.

Din produktivitet är dessutom beroende av andra, även om du producerar klädgalgar. Om du inte förses med tillräckligt med råmaterial kan du inte producera ett skvatt, så klart. Och om maskinerna är dåligt underhållna blir det svårt att klara både kvantitet och kvalitet.

Alltså blir det snarare "Antalet producerade godkända enheter per enhet insats, förutsatt att råmaterial finns och att maskinerna är i bra skick"

Men hur många av oss producerar klädgalgar?

I servicejobb blir produktivitet snarare en fråga om kvalitet

• Vem vill klippa sig hos en frisör bara för att hen är snabb?
• Hur många hamburgare kan du servera i timmen?
• Hur många kunder kan du betjäna i butiken?
• Vem blir nöjd bara för att hen kommer fram till kundtjänst?

I serviceroller blir produktivitet snarare en fråga om att leverera kvalitet än kvantitet, eller hur?

• Andel återvändande kunder är väl mer relevant för frisören?
• Andelen kunder som äter sin hamburgare med ett leende på läpparna kanske är rätt mått? (Och möjligtvis hur många tillägg till menyn du lyckas sälja?)
• Eller "sålda kronor per kund i butiken" (- returer)
• Antalet lösta ärenden (som inte återkommer) är väl ett bättre mått för kundtjänst än bara "hanterade ärenden"?

Kvalitet och kundnöjdhet blir de viktigaste måtten i serviceyrken, inte kvantitet.

Dessutom kan du inte serva fler kunder än det dyker upp, eller hur? Du kan inte klippa kunder i en tom frisörsalong. Lika lite som du kan servera hamburgare till en obefintlig kö.

Vad produktivitet egentligen är varierar alltså nästan lika mycket som var vi är mest produktiva.

Ju mer servicebetonad rollen är, desto större tonvikt på kvalitet än på kvantitet när vi talar om produktivitet.

Jag ger mig inte in på det ännu mer komplicerade området: vad är produktivitet i kreativt arbete? Hur mäter man produktivitet att skapa skriven text till exempel? Antal tecken per minut är väl knappast ett bra mått?

"Insats" då. Hur mäter vi det? Vad är "arbetstid"?

Traditionellt brukar insatsen räknas som "per arbetad timme". (Underförstått: i fabriken, i salongen, i butiken, vid disken, vid skrivbordet). En definition vi nog alla tagit för given. Men är inte det egentligen ett snävt arbetsgivareperspektiv?

"Per arbetad timme" – är inte det ensidigt ur arbetsgivarens perspektiv?

Ur arbetstagarperspektiv är väl arbetstid snarare "den tid jag inte själv kan disponera" – alltså inklusive den tid jag behöver lägga på att ta mig till och från en eventuell arbetsplats – om jag inte kan använda den till något jag själv vill, som att läsa på tåget eller få motion på cykelpendlingen. För oss ska det där resultatet jämföras med fler timmar än bara tiden på arbetsplatsen för att få fram måttet på vår produktivitet – ur VÅRT perspektiv.

Många av oss kan numera göra vårt arbete varsomhelst. (Inte alls för alla, jag vet, men det är en annan fråga). För oss finns det ett val (även om vissa arbetsgivare verkar vilja inskränka den valfriheten).

Att uppnå samma resultat på åtta timmars arbete hemma utan att behöva lägga t.ex. två timmar därtill på pendling upplevs som en produktivitetsökning på 25%. Inte illa! TVÅ hela timmar som vi kan lägga på sådant vi själva väljer! Svår konkurrens för kontoret.

Ingen är en ö.

Ingen lyckas helt på egen hand. Alla är vi beroende av andra för att nå våra resultat. Beroende av att samarbeta med andra, att kommunicera med andra.

Även om många föredrar att samarbeta och kommunicera på plats, är det sällan som det är nödvändigt för att nå resultat. Åtminstone om man har rätt verktyg, kan använda dem och har etablerat en kultur som fungerar för samarbete och kommunikation på distans.

Att tvinga alla att arbeta 100% på distans alltid är inte bättre än att tvinga alla till 100% kontorsarbete. Därför förespråkar jag flexibilitet och för att det ska fungera behöver vi göra det lika enkelt att arbeta, samarbeta och kommunicera på distans som på plats. Annars haltar flexibiliteten.

Full flexibilitet kräver att arbete distans och på plats är lika enkelt. Annars är det bara flexibilitet på låtsas.

PS. En positiv aspekt av att det blivit så mycket tal om produktivitet på senare tid är att fokus då hamnar mer rätt än det ofta verkade göra tidigare, på uppnådda resultat (oavsett hur vi mäter dem), än på bara närvaro och rumpor som värmer kontorsstolar. Välkommet! DS.