Morrow Batteries begärde i veckan konkurs för bolaget och dess närstående bolag. Fabriken i Arendal öppnades högtidligt i augusti 2024 av statsminister Jonas Gahr Støre (Ap), som även lagt grundstenen 2022. Satsningen har fått runt 3,3 miljarder kronor från ägarna – däribland offentliga Å Energi som största ägare – plus statliga lån och garantier på hundratals miljoner från Innovasjon Norge, Forskningsrådet, Siva och europeiska stöd. I december 2024 tillförde den norska regeringen ytterligare 1,5 miljarder i lån. Ändå räckte det inte. Styret hänvisar till tuff global konkurrens och svårigheter att hitta nytt industriellt kapital.

Samma mönster i Sverige. Northvolt gick i konkurs i mars 2025 med förlust av tusentals jobb. Grundaren och tidigare vd Peter Carlsson riktar nu hård kritik mot Tidöregeringen. I en intervju med SVT säger han att Northvolt hade haft ”en helt annan chans att överleva” om regeringen visat tydligare stöd.

Mer skattepengar med andra ord.

”Vi var väldigt besvikna på att man inte var villig att försöka hitta ett instrument”, säger Carlsson. Han menar att ett mer framåtlutat stöd från staten hade lockat medfinansiering från Tyskland, Kanada och EU, och spekulerar i att en socialdemokratisk regering haft ett annat perspektiv på industripolitik.

Slöseriombudsmannen – som tidigare utsett Northvolt till årets värsta slöseri 2025 – kommenterade nu även Morrow-konkursen.

Kritik mot mer skattemedel

I Norge kräver Frp-ledaren Sylvi Listhaug nu full insyn i vad Morrow-fiaskot kostat skattebetalarna. Hon pekar på att regeringen handlade mot bättre vetande. Den norska näringsministern Cecilie Myrseth (Ap) försvarar satsningen som nödvändig trots riskerna för att bygga ny industri.

Båda fallen visar samma utmaning: ambitiösa gröna projekt med stora publika insatser som möter hård global konkurrens, höga kapitalkrav och svag lönsamhet i tidig fas. Peter Carlsson menar att staten borde ha varit mer villig att stötta Northvolt ekonomiskt, medan kritiker varnar för att skattebetalarna inte ska agera riskkapital åt privata bolag.

Frågan blir hur många miljarder som ska satsas innan politiken lär av misstagen.