“Varje år fördelas stora summor statliga medel till företagsfrämjande insatser – minst 122 miljarder kronor, enligt Tillväxtanalys kartläggning. Men systemet är komplext, med många olika aktörer och typer av stöd, vilket gör det svårt att få en tydlig överblick.”

Ja, företagande är komplext. Höga skatter och krångliga regler gör det inte lättare. Det krävs fingertoppskänsla för att ha en chans, något som även är svårt för entreprenören med stark drivkraft och branschkunskap.

Hur ska då ett system, konstruerat av människor långt från marknadens vardag, kunna förstå något som företagare själva kämpar med varje dag?

Incitamenten saknas dessutom. Ingen behöver stå till svars om det går åt skogen, och ingen vinner direkt om det går bra.

När höga skatter tas ut för att sedan omfördelas till ”rätt” företag uppstår dessutom grova snedvridningar. Företag som aldrig fått chansen hade kanske överlevt – medan andra belönas för att de formulerat rätt “värdegrundsord” i en ansökan, snarare än för att de skapar verkligt värde.

Då har vi inte pratat om risken för korruption och svågerpolitik.

Hur vore det om svenska företag själva fick ha hand om sina pengar? Att själva få bestämma hur de ska satsas och i vilka projekt?

Med Northvolt, Nuonaffären och en lång rad misslyckade “satsningar” i bagaget, som kostat svenska folket många hundra miljarder, har staten diskvalificerat sig från att syssla med “företagsfrämjande insatser”. Det går inte, alla kan se det.

Det är dags att de som tvingas betala notan, arbetande människor och företagare, får sina röster hörda.

Vi vet bättre hur vi ska handskas med våra pengar.

Hur många nya arbetstillfällen hade 122 miljarder i svenska tillväxtbolag kunnat skapa – om de inte “omfördelats”?

Sluta slösa bort våra resurser och överlåt framtid och välfärdskapandet till dem som faktiskt skapar värde – inte till dem som bara fördelar andras pengar.

Staten finns till för människor och företag, inte tvärtom.