Hjärnforskaren går emot skärmoron: ”Kommer att göra dem mycket smartare”

David Eagleman är adjungerad professor vid Stanford och har skrivit flera böcker om hjärnans förmåga att förändras. I en intervju i The Diary of a CEO får han frågan vad vi gör med våra barns hjärnor som vi inte borde göra.

Hans svar går emot den rådande stämningen.

– Jag råkar vara cyberoptimist när det gäller vad det gör för unga att växa upp med internet. Jag tror att det kommer att göra dem mycket smartare än generationen före, säger han.

Eagleman argumenterar inte för obegränsad skärmtid. Hans resonemang handlar framför allt om tillgången till kunskap och möjligheten att lära sig sådant man själv är nyfiken på.

Från uppslagsverk till svar på sekunden

Eagleman växte upp före internet. När han ville veta något fick hans mamma köra honom 25 minuter till biblioteket. Där bläddrade han i Encyclopædia Britannica och hoppades att det fanns en artikel om det han undrade över.

I dag kan ett barn söka på Google, fråga Siri eller en AI-chatt och få svaret direkt. Enligt Eagleman är det just där poängen ligger. När vi är nyfikna kan vi också ha lättare att minnas det vi lär oss.

Han jämför med sin egen skolgång. Där fick eleverna lära sig fakta i förväg, ifall de någon gång skulle behöva dem. I dag kan barn ta reda på saker i samma stund som de undrar.

Påståendet om nyfikenhet har stöd i forskningen. I en studie i Neuron från 2014 mätte forskare vid University of California, Davis hjärnaktiviteten hos försökspersoner som fick trivia-frågor. Ju mer nyfikna deltagarna var, desto bättre mindes de svaren. Nyfikenheten ökade aktiviteten både i hjärnans belöningssystem och i hippocampus, som är viktig för minnet. Effekten satt kvar ett dygn senare.

Datorspelande kopplades till högre IQ

Eagleman pratar inte om datorspel. Men en studie med forskare från bland annat Karolinska institutet utmanar också bilden av skärmen som skadlig för barns tänkande. Forskarna följde över 9 000 amerikanska barn som var 9 eller 10 år när studien började. Drygt 5 000 testades igen två år senare.

Barn som spelade datorspel mer än genomsnittet ökade sin IQ med ungefär 2,5 poäng mer än andra. Varken tv-tittande eller sociala medier hade något statistiskt säkerställt samband med förändrad intelligens. Forskarna tog hänsyn till barnens gener, föräldrarnas utbildning och inkomst samt resultaten vid första testet.

Studien undersökte inte sömn, fysisk aktivitet eller psykiskt välmående. Den visar ett samband, inte orsak och verkan.

Liten effekt i stora datamängder

När det gäller barns psykiska hälsa är forskarna djupt oeniga. Oxfordforskarna Amy Orben och Andrew Przybylski analyserade data från över 355 000 ungdomar i Storbritannien och USA. Sambandet mellan digital teknik och sämre välmående var negativt men litet. Det förklarade högst 0,4 procent av skillnaderna i välmående.

Psykologiprofessorn Candice Odgers riktade i en uppmärksammad recension i Nature kritik mot de långtgående slutsatserna i Jonathan Haidts bok The Anxious Generation. Hon framhöll att forskningen om sociala medier och psykisk ohälsa framför allt har visat små, blandade eller inga samband. Det är dessutom ofta svårt att avgöra vad som orsakar vad.

I Sverige har forskare som bidrog till Folkhälsomyndighetens underlag varnat för att rycka telefonerna från barnen. De påpekar att begreppet skärmtid saknar en tydlig definition. Det som tydligast skyddar mot psykisk ohälsa är sömn och fysisk aktivitet.

Myndigheter och barnläkare ser risker

Den andra sidan har tunga företrädare. USA:s dåvarande Surgeon General Vivek Murthy varnade 2023 för att ungdomar som använder sociala medier mer än tre timmar om dagen löper dubbelt så hög risk för symtom på depression och ångest. Det är ett observerat samband, inte en bevisad effekt. Samtidigt konstaterade rapporten att de flesta ungdomar säger att sociala medier får dem att känna sig mer accepterade och stöttade.

I Sverige rekommenderar Folkhälsomyndigheten att barn under två år helst inte ska använda skärmar alls. Barn mellan 6 och 12 år bör använda dem högst en till två timmar om dagen på fritiden och ungdomar mellan 13 och 18 år högst två till tre timmar. Regeringen skriver att forskning visar ett tydligt samband mellan omfattande skärmanvändning och psykisk ohälsa hos unga.

Svenska Barnläkarföreningen välkomnar rekommendationerna. Föreningen menar att det finns ett gediget kunskapsunderlag för att för mycket skärmtid kan påverka små barns språkutveckling och äldre barns sömn.

Ny stor studie: Det spelar roll vad barn gör vid skärmen

En stor forskningsöversikt från National University of Singapore, publicerad i eClinicalMedicine i oktober 2026, ger ytterligare perspektiv. Forskarna sammanställde resultaten från 121 tidigare forskningsöversikter med omkring 2 790 unika studier. De omfattade tillsammans över nio miljoner rapporterade deltagare, även om vissa personer kan ha räknats flera gånger.

Resultaten visar att både ålder och hur skärmen används spelar roll. Bland barn upp till tio år var omfattande skärmtid förknippad med bland annat kortare sömn och sämre social, emotionell och kognitiv utveckling.

För föräldrar är det kanske det mest konkreta beskedet. Pedagogiskt innehåll som barnet tittade på tillsammans med en vuxen var kopplat till bättre språklig och kognitiv utveckling.

Bland ungdomar och unga vuxna såg forskarna samband mellan problematisk digital användning, sociala medier och psykisk ohälsa. Men forskarna manar till försiktighet. Forskarna bedömde att evidenssäkerheten var låg eller mycket låg i 92 procent av översikterna, och resultaten kan inte utan vidare tolkas som orsakssamband.

Det går alltså inte att dra alla former av skärmanvändning över en kam. Vad barn gör vid skärmen kan vara minst lika viktigt som hur länge de sitter där. Svaret på skärmfrågan kan alltså bli väldigt svenskt: lagom, och helst tillsammans.

Svårt att jämföra

Eagleman medger själv att ingen egentligen vet hur internet påverkar barnens hjärnor. Enligt honom är det svårt att jämföra barn som vuxit upp med internet med barn som inte gjort det. De som växer upp utan internet skiljer sig på en rad andra sätt, till exempel genom fattigdom eller religion.

– Det finns för- och nackdelar med allt det här, säger han.

Men han är övertygad om att möjligheten att följa sin nyfikenhet väger tungt. Han hänvisar till science fiction-författaren Isaac Asimov, som 1988 förutspådde en framtid där alla hem är kopplade till en dator med mänsklighetens samlade kunskap. Asimovs poäng var att undervisning i klassrum alltid går för fort för hälften av eleverna och för långsamt för den andra hälften. Den som själv får välja sin väg in i kunskapen blir motiverad.

Eagleman tillämpar samma resonemang på sig själv och AI. Han renoverar gärna sitt hus och fotograferar det han inte förstår för att fråga en chattbot. Han säger att han har blivit tre gånger så kunnig på ett halvår. Han menar att han inte lägger ut kunskapen på någon annan. Han lär sig mer eftersom han är nyfiken.

För företagare som använder AI i jobbet är det en tankeväckande poäng. Enligt Eagleman avgör inte verktyget om vi blir lata. Det avgörs av om vi vill förstå svaret eller bara få det.