Enligt Maria Talja, regionutvecklare, är utbildningen endast obligatorisk för de verksamheter där regionen redan utbildat sin egen personal.
– Om våra egna har diplomerats ska även företag som upphandlas diplomeras, som till exempel inom psykiatri. Sedan finns det områden där de själva kan välja om de vill diplomera sig, säger Talja.
Möts av stark kritik
Flera konsulter har reagerat på kraven och en anonym konsult från regionen uttrycker oro till Epoch Times för att detta leder till kostnadsökningar som ytterst drabbar skattebetalarna.
– Det blir allt mer krav på anpassning utifrån värderingar, i stället för krav på kompetens.
Utbildningen, som tar fyra dagar, innebär ett avbrott i verksamheten och riskerar intäktsbortfall för konsultföretag. En del menar att dessa krav kan bli ekonomiskt betungande för mindre aktörer.
”En del av vårt uppdrag”
Karin Rasper, verksamhetschef för Kunskapscentrum för sexuell hälsa, betonar att HBTQI-certifieringen är en naturlig del av regionens arbete för en mer inkluderande vård.
– Det är inte en specifik satsning utan en del i vårt utbildningsutbud och uppdrag. Inom hälso- och sjukvården behöver vi ha kunskap om olika patientgruppers behov och förutsättningar för att säkerställa en jämlik vård.
Vidare menar Rasper att utbildningen bygger på aktuell forskning och lagstiftning, och att den bidrar till att vårdpersonal bemöter patienter på ett professionellt sätt.
Regional och nationell satsning
Kraven på HBTQI-certifiering är en del av ett bredare initiativ i Sverige. Regeringen presenterade i januari en ny handlingsplan för att ytterligare stärka HBTQI-personers rättigheter i arbetslivet och samhället. Flera myndigheter, inklusive Arbetsmiljöverket och Polismyndigheten, har fått uppdrag att arbeta strategiskt för att främja HBTQI-personers rättigheter.
Ett alternativ är annars att Polismyndigheten fokuserar på att lösa brott och skapa ett tryggare samhälle för medborgarna.
Samtidigt står Sahlgrenska sjukhuset och andra sjukhus i regionen inför stora ekonomiska utmaningar.
– Medan vi slänger bort pengar på symbolpolitik, så skär man i USA ner på allt som inte är kärnverksamhet. Vi får se vad resultatet blir i framtiden, men jag tror inte att det kommer att gynna oss, säger en konsult som nu ska utbilda alla sina anställda.
Fler är kritiska.
– I en tid när vårdpersonal går på knäna och inte hinner med allvarliga sjukdomar, uppmanar Socialstyrelsen till ytterligare byråkrati, dessutom inom ett högst ifrågasatt område, säger Anders Mansten, överläkare och krönikör för Epoch Times och fortsätter:
– Jag tror att det är dags att se över svensk vårdbyråkrati i sin helhet, säger Mansten som föreslår tillbakagång till kärnverksamheten.
Svensk HBTQI-policy och Agenda 2030
Sverige har under de senaste åren intensifierat sitt arbete med HBTQI-frågor inom flera sektorer, bland annat vården, arbetslivet och utbildningsväsendet. HBTQI står för homo, bi, trans, queer och intersex och inkluderar personer vars könsidentitet, "könsuttryck" eller sexualitet avviker från normerna i samhället. Syftet med HBTQI-politiken är att säkerställa jämlikhet och att motverka diskriminering och den är starkt kopplad till FN:s Agenda 2030, som består av 17 globala mål för "hållbar utveckling".
Kritiker av FN:s Agenda 2030 pekar på överstatlig styrning och att den undergräver nationell suveränitet då folket aldrig röstat för denna utveckling. Genomförandet av målen som även innefattar miljö och utsläpp innebär dessutom enorma kostnader och vilket vissa menar är huvudanledningen till att EU:s ekonomi stagnerar. Ett exempel är bönder som inte längre kan bedriva sin verksamhet på grund av orimliga miljökrav. Vidare anses att målen, särskilt inom social hållbarhet och jämställdhet, användas för att främja en viss politisk ideologi snarare än att vara objektiva utvecklingsmål.
